OA och meritvärdering

En konsekvens av nuvarande bedömnings- och meritvärderingssystem för vetenskaplig publicering är att tidskriftens impact factor blivit viktigare än innehållet i den publicerade, vetenskapliga artikeln. Det är därför inte underligt att forskare i första hand vill publicera sig i de största förlagens mest prestigefyllda tidskrifter, som också är de som ligger till grund för värderingssystemen. Få forskare vågar publicera sig utanför de säkra bedömningsramarna eftersom risken för långvariga bestraffningseffekter i form av en långsammare karriär och uteblivna forskningsanslag är alltför stor.

Under de senaste decennierna har ett fåtal förlag alltmer kommit att dominera marknaden för vetenskaplig publicering. Symbiosen mellan meritvärdering och de etablerade tidskrifterna har effektivt försvårat för nystartade tidskrifter att göra sig gällande i meritvärderingsjämförelse, inte minst gäller detta för OA-tidskrifter. Vid en övergång till OA måste därför även meritvärderingsfrågan få en lösning som inkluderar nya OA-tidskrifter. Den centrala frågeställningen blir då hur OA skall förhålla sig till den nuvarande bedömningsmodellen.

Utan en plan för hur meritvärdering baserad på OA-publicering skall utformas, kommer den nuvarande modellen inte enbart att förbli oförändrad, utan dessutom att bli avgörande för OA-utvecklingen. Det ligger givetvis i de stora förlagens intresse att den form av förlagsbaserad värdering av forskningspublicering som för närvarande används, bibehålls även vid en ökande grad av avgiftsfinansierad OA-publicering.

Mig veterligen, finns det för närvarande två olika varianter för att hantera OA i existerande meritvärderingssystem:

  • Status quo. OA-publicering i traditionella prenumerationsbaserade tidskrifter (hybridtidskrifter) eller publicering i nystartade OA-tidskrifter från de större förlagen (i det senare fallet blir förlagen en garant för att OA-tidskriften kommer att få en tilltalande impact factor), kompletterat av viss OA-publicering i annan form.
  • Snabbspår för OA. Introduktion av nya OA-tidskrifter i befintliga meritvärderingssystem genom någon form av positiv särbehandling (ett exempel på detta har presenterats av den norska utredning som nyligen lämnat förslag till riktlinjer för OA).

Alternativa modeller är det betydligt svårare att finna några exempel på.

Utgångspunkten för att utveckla nya modeller skulle till exempel kunna vara att lägga en större vikt vid forskarsamhällets värderingar av det publicerade materialet. I dagens modell är den kollegiala bedömningen i form av peer review närmast att betrakta som en arbetsinsats för att ge vetenskaplig tyngd åt ett meritvärderingssystem som förlagen tjänar pengar på och lärosätenas administrativa avdelningar i ökande grad blivit beroende av för sin fördelning av forskningsmedel.

I början av juli 2016 presenterade emellertid den stora brittiska, biomedicinska forskningsfinansiären Wellcome Trust planer på att under hösten 2016 starta en OA-plattform baserad på nytänkande inte bara kring meritvärdering, utan även kring publicering och peer review.

Eftersom den nya plattformen, som har fått namnet Wellcome Open Research, enbart kommer att vara öppen för forskning som fått forskningsbidrag från stiftelsen, har en första bedömning av publiceringsvärdet redan gjorts i samband med godkännandet av en forskningsansökan. Publiceringen kommer därför att ske utan föregående peer review. När resultaten väl finns på plattformen kommer en peer review att ske i efterhand:

”The platform includes a transparent peer review process, which happens after publication. We believe this will encourage constructive feedback from experts focused on helping the authors improve their work, rather than on making an editorial decision to accept or reject an article.”

Forskare som väljer att publicera sig på plattformen uppmanas att publicera alla forskningsresultat, oavsett om resultaten är tydliga eller inte. Förutom för artiklar är plattformen även öppen för publicering av forskningsdata. Wellcome Trust ser minst tre fördelar med att skapa en egen publiceringsplattform:

”1. It shows our community how much we value openness and transparency, and we recognise how they can drive scientific progress. We want to help our grantholders try out new approaches so they can adopt these principles.

2. It supports our long-held view that researcher assessment should be based on actual outputs – supported by article-level metrics and transparent comments from referees – rather than using the journal’s name as a proxy of quality.

3. We hope the Wellcome name and branding will encourage our researchers to publish on the platform, safe in the knowledge that their outputs will be considered in researcher assessment alongside more traditional outputs.”

Genom det nuvarande meritvärderings- och publiceringssystemet blir endast en mindre andel av forskningsresultaten publicerade i förlagens vetenskapliga tidskrifter. På grund av att forskare strävar efter så meriterande publicering som möjligt, sker en selektering av den forskning som ger tydliga resultat eller ifrågasätter tidigare forskning. I båda fallen blir det lättare att publicera sig i högt rankade tidskrifter.

En undersökning som 2014 publicerades i tidskriften Science, visade att två tredjedelar av alla studier inom området ”social science” med otydliga resultat förblev opublicerade, medan däremot 96% av studierna med tydliga resultat publicerades. Enligt Wellcome Trusts uppfattning är effekten oönskad och problematisk:

”Publishing negative and null results is good for both science and society. It means researchers don’t waste time on hypotheses that have already been proved wrong, and clinicians can make treatment decisions with more evidence.”

Wellcome Open Research kommer därför att vara en plattform där alla forskningsresultat kommer att kunna publiceras, oavsett om de visar sig vara banbrytande, svårtolkade eller allmänt problematiska.

Bakgrunden till beslutet att starta en OA-plattform står även att finna i den besvikelse över de stora vetenskapliga förlagens avgifter och tjänster vid OA-publicering, som framkommit i stiftelsens utvärderingar av sina utgifter för författaravgifter (APC). Förlagens agerande har tvingat fram ett behov av att alltid undersöka om och hur OA-publiceringen skett.

Ytterligare ett skäl för den nya plattformen är att Wellcome Trust ser en motsättning mellan sina planer på kommande stora, fleråriga forskningsprojekt och den press som forskare lever under för att snabbt kunna presentera intressanta resultat. I takt med allt högre publiceringskrav riskerar forskningens fokus att bli allt smalare, medan de stora biomedicinska forskningsfrågorna blir mer och mer komplicerade och därför kräver allt mer tid. Med Wellcome Open Research hoppas forskningsstiftelsen ha kunnat skapa förutsättningar för publicering av alla resultat från sina forskningsprojekt, samtidigt som stiftelsen kan ge forskarna arbetsro och en meritering som garanteras av en forskningsfinansiär istället för av förlagens tidskrifter.

Det är möjligt att stiftelsen genom sin nya plattform har funnit en fungerande lösning på flera av de svåra OA-frågorna. Wellcome Open Research kanske till och med kan bli ett exempel för fler forskningsfinansiärer att följa:

”We hope that other funders will follow our lead. We also hope that, over time, funder-specific platforms will merge into a single international platform that’s open to all researchers.”

 



En förklaring till beslutet att lansera Wellcome Open Research finns på Wellcome Trusts webbplats:
https://wellcome.ac.uk/news/why-were-launching-new-publishing-platform

Wellcome Trusts utvärderingar av APC finns beskrivna i ett tidigare inlägg på Bibliotekshorisonten:
https://bibliotekshorisonten.wordpress.com/2016/09/01/1188/

På John Hawks weblog presenteras Wellcome Open Research som framtiden för vetenskaplig publicering:
http://johnhawks.net/weblog/topics/journals/wellcome-open-research-journal-2016.html

Richard Smith har i ett inlägg på BMJs blogg beskrivit Wellcome Open Research som ett steg på vägen mot ”the post-journal world”:
http://blogs.bmj.com/bmj/2016/07/12/richard-smith-another-step-towards-the-post-journal-world/

Det norska förslaget till riktlinjer för OA-publicering är presenterat i ett tidigare inlägg på Bibliotekshorisonten:
https://bibliotekshorisonten.wordpress.com/2016/07/24/open-access-i-norge/

Studien om otydliga forskningsresultat:
Mervis, J. (2014): Why null results rarely see the light of day. Science, Vol. 345, Issue 6200, pp. 992.
DOI: 10.1126/science.345.6200.99.

Annonser