OA enligt CNRS

Den 28 september 2016 godkände den franska senaten en lag som är avsedd att underlätta spridning och användning av digital teknik i dess olika former. Lagen har fått namnet Loi pour une République numérique. Bland den mängd frågor som behandlas i lagen finns även Open Access, som återfinns i Artikel 30. I korthet är innebörden:

  1. Vetenskaplig publicering som är resultatet av forskning som till minst 50% är finansierad av offentliga medel (inklusive EU och forskningsfinansiärer) kan göras fritt tillgänglig av sina författare direkt efter förlagets OA-publicering. I övriga fall kan den slutliga författarversionen publiceras fritt tillgängligt efter en embargoperiod på maximalt 6 månader efter förlagspublicering (teknik, naturvetenskap, medicin) respektive maximalt 12 månader efter förlagspublicering (humaniora och samhällsvetenskaper).
  2. Efter den fria publiceringen kan materialet återanvändas utan begränsningar.
  3. Förlag kan inte sätta upp regler som innebär begränsningar för användningen av fritt offentliggjorda publikationer som är resultatet av forskning som till minst 50% är finansierad av offentliga medel.
  4. Skrivningar i avtal mellan förlag och författare som innebär inskränkningar av de ovanstående punkterna är ogiltiga.

I en nyligen publicerad genomgång av lagen har Centre national de la recherche scientifique (CNRS) föreslagit en rad förtydliganden och preciseringar inför lagens implementering (CNRS är Frankrikes och Europas största forskningsorganisation).

Bland förslagen finns ett önskemål om klara och tydliga definitioner av centrala begrepp för publicering av OA (t. ex. manuskript, preprint, postprint, slutlig författarversion). CNRS påpekar att avsaknaden av definitioner av i stort sett samtliga begrepp som används i publiceringspraxis riskerar att i onödan skapa tolkningsproblem för ett i övrigt tydligt regelverk. Bilden nedan åskådliggör CNRS syn på hur de olika begreppen bör förhålla sig till lagens Artikel 30.

oa

Den centrala frågeställningen är om det är förlagens version eller författarnas version som är den slutversion som lagtexten syftar på. CNRS menar att det är förlagsversionen som skall publiceras fritt efter embargoperioden.

CNRS föreslår också att det skapas ett modellkontrakt för avtal mellan författare och förlag. Avtalet bör bl. a. innehålla en paragraf som förtydligar upphovsrättsinnehavet under de olika faserna av publiceringsprocessen samt under och efter embargoperioden.

Bakom organisationens ställningstaganden finns uppfattningen att både affärsmodeller och lagstiftning hittills har gjort det möjligt för förlagen att lägga beslag på forskningsresultaten från forskarna och deras institutioner, vilka sedan tvingats till kostsamma abonnemang för att få tillgång till delar av den vetenskapliga litteraturen.

I en studie från 2015 (uppdaterad i september 2016) har CNRS undersökt konsekvenserna av publiceringssystem där läsarna och/eller forskarna betalar för den vetenskapliga publiceringen. Slutsatsen är att CNRS endast kan förespråka grön OA. Med publiceringsavgifter (APC) i hybridtidskrifter blir kostnaderna minst 2-6 gånger större än de nuvarande prenumerationskostnaderna enligt CNRS beräkningar (baserade på organisationens egen forskningsvolym).

CNRS konstaterar därför att publiceringsavgifter i sig och hybridtidskrifter i synnerhet, av rent ekonomiska skäl, inte är en framkomlig väg. Den enda rimliga vägen är tvingande lagtexter som gör det möjligt att publicera offentligt finansierade forskningsresultat med öppen tillgång. Enligt CNRS uppfattning kommer inte prenumerationsavgifterna att försvinna inom överskådlig tid – inte ens med APC. Accepterandet av APC riskerar därför endast att ytterligare stärka de största förlagens positioner på marknaden.

Att fyra av de fem största vetenskapliga förlagen är europeiska och att de sysselsätter drygt 40.000 personer i Storbritannien, Nederländerna och Tyskland får CNRS att notera att frågorna om APC och hybridtidskrifter drivs särskilt hårt i de länder där förlagen har störst näringspolitisk betydelse:

”En conséquence, dans ces trois pays européens les positions des pouvoirs publics relatives aux problématiques d’Open Access ne sont pas dictées par les seules questions de partage des connaissances au sein de la communauté de la recherche, mais aussi par des considérations (légitimes) de soutien à leur édition scientifique nationale. C’est explicite dans le rapport Finch mais cette clé d’analyse vaut aussi pour les Pays-Bas.”

Som en konsekvens, är de ställningstaganden som myndigheterna i de tre länderna gör i frågor om Open Access inte enbart styrda av frågor om kunskapsspridning inom forskarsamhället, utan också av (legitima) hänsynstaganden till de förlag som har sin hemvist i dessa länder. Det framgår uttryckligen i Finch-rapporten, men är även fallet i Nederländerna. (min fria översättning)

I Frankrike och andra länder, menar CNRS, kommer de inhemska vetenskapliga förlagens situation att avsevärt försämras om satsningar på OA medför att även merparten av publiceringskostnaderna hamnar hos de fem största förlagen.

Avslutande kommentar

Det är lätt att tro ett det finns en internationell samsyn i frågor om OA. Verkligheten visar sig däremot rymma många olika perspektiv och uppfattningar. Jag blir gång på gång överraskad av de stora skillnaderna i synsätt och de praktiska konsekvenserna av dem.

De varierande idéer, politiska uppfattningar, företagsekonomiska kalkyler och näringspolitiska ställningstaganden som påverkar utvecklingen av OA, gör det svårt att veta vart vi är på väg. Förhoppningarna är stora, vinstmöjligheterna ännu större.

 


Den slutliga versionen av lagförslaget kan läsas på den franska senatens webbplats (endast på franska):
http://www.senat.fr/petite-loi-ameli/2015-2016/744.html

CNRS förslag till förtydliganden av den nya lagen kan läsas på engelska:
CNRS (2016): White paper : Open Science in a Digital Republic : study review and proposals for implementing the act
http://www.cnrs.fr/dist/z-outils/documents/white-paper-digital-republic.pdf

och på franska:
CNRS (2016): Livre blanc : une science ouverte dans une République numérique : guide stratégique d’applications
http://www.cnrs.fr/dist/z-outils/documents/livre-blanc-loi-numerique.pdf

Den studie som ligger till grund för CNRS ställningstagande för grön OA finns att ladda ned i sin senaste version (endast på franska):
CNRS (2015/2016): Financer la publication scientifique : le ‘lecteur’ et/ou ‘l’auteur’? : evolutions, alternatives
http://www.cnrs.fr/dist/z-outils/documents/Distinfo2/DISTetude3.pdf