APC på bibliotek

Kraven på OA-publicering har medfört att antalet vetenskapliga OA-tidskrifter ökat kraftigt. Samtidigt har en stor del av de prenumerationsbaserade tidskrifterna omvandlats till hybridtidskrifter för att kunna fånga upp de allt större belopp som omsätts på marknaden för publiceringsavgifter (APC).

Parallellt med att publiceringsavgifter etablerats som en del av publiceringsprocessen har många lärosäten skapat särskilda fonder för att kunna betala APC för sina forskare i de fall en extern forskningsfinansiär inte bekostar publiceringen. Det förefaller som om sådana APC-fonder inte är helt ovanliga, särskilt inte i Europa. I USA har också antalet fonder ökat, men i en omfattning som verkar vara betydligt lägre än i vår världsdel. 2009 fanns 9 APC-fonder på amerikanska universitet, 2016 beräknas antalet vara drygt 50, varav åtskilliga hanteras av universitetsbibliotek.

I en nyligen publicerad studie, utgiven av Association of Research Libraries (ARL), redovisas en undersökning av APC-fonder på de universitet där organisationen har sina 124 medlemsbibliotek. Syftet med studien var i första hand att belysa bibliotekens roll i arbetet med fonderna. De frågor som studien sökte svar på, var bland annat hur fonderna skapats, hur de administreras och finansieras samt hur biblioteken samarbetar med andra avdelningar inom universiteten och vilken policy som styr arbetet med fonderna.

77 bibliotek (62%) besvarade enkäten från ARL. Av dessa hade 38% APC-fonder eller planerade att inom en snar framtid inrätta en fond. Hos 44% fanns inte några tankar på att inrätta någon fond och 18% hade tidigare haft en fond.

Det är intressant att notera att åtskilliga av de amerikanska universitet som startat en APC-fond, avvecklat den efter bara några år. Av de 14 universitet som i en ARL-undersökning från 2012 hade APC-fonder, återstod endast hälften 2016. Å andra sidan skapas hela tiden fonder på universitet som tidigare inte haft sådana. Av de 31 universitet som saknade APC-fond 2012, hade 9 inrättat eller var på väg att inrätta fonder 2016.

Orsaken till att en stor andel av APC-fonderna avvecklas, är att i stort sett samtliga amerikanska universitetsbibliotek finansierar fonderna inom ramen för sin egen budget. Ett krympande budgetutrymme för ett bibliotek resulterar därför ofta i ett avslutande av organisationens APC-fond. För att säkerställa och stödja verksamheten fick hälften av biblioteken även tillskottsfinansiering från andra delar av sina universitet. I ett internationellt perspektiv har det beräknats att ca 70% av alla bibliotek med APC-fonder finansierar dem helt eller till stor del genom sin egen budget.

Hela 90% av de amerikanska APC-fonderna hade avslagit ansökningar från sitt lärosätes forskare. Vanliga orsaker var att forskaren hade andra bidrag som kunde bekosta avgiften för APC, att önskemålen om publicering avsåg en tidskrift av för låg kvalitet eller att artikeln hade författare från flera olika universitet. Hälften av fonderna hade varit tvungna att reducera de belopp som utbetalades eller hade tvingats sätta ett tak på de belopp som det fanns möjlighet att ersätta. På grund av de höga publiceringskostnaderna i hybridtidskrifter hade flera fonder helt upphört att finansiera dem. 84% av APC-fonderna ersatte överhuvudtaget inte avgifter för publicering i hybridtidskrifter.

På grund av det stora antalet personer, institutioner och forskningsprojekt som är inblandade i hanteringen, är det vanligtvis mycket svårt att få en överblick över de totala APC-kostnaderna för ett lärosäte. Flera olika studier har uppskattat att den andel som lärosätenas APC-fonder hanterar, endast utgör en mindre del av de samlade publiceringskostnaderna, kanske till och med så lite som 25%.

Åtskilliga amerikanska universitetsbibliotek ser APC-administration och APC-fonder som en naturlig utveckling av sin verksamhet och ett kompletterande stöd för sitt lärosätes forskning. Nackdelarna är en överföring av stora delar av mediabudgeten till APC, en omfattande administration och, trots OA, en allt mer oligopolliknande förlagssituation som inte bidrar till att sänka kostnaderna. Författarna till studien drar därför en inte alltför optimistisk slutsats: ”it is clear that the community is not wholeheartedly convinced that paying for APCs is the best way to change the traditional business model.”

Det är viktigt att komma ihåg att situationen i USA avsevärt skiljer sig från den i Europa. Den statliga styrning av universitet och forskning som vi är vana vid har inte någon motsvarighet i USA, där det istället finns en decentraliserad modell med stora skillnader mellan lärosätena. Att genomföra en samlad övergång till OA och ett avgiftsfinansierat publiceringssystem är därför betydligt mer komplicerat i USA.

Den europeiska forskningspolitiken leder till allt starkare krav på en snabb övergång till OA. Vetenskapliga bibliotek i Europa har därför, i allt större utsträckning, börjat hantera frågor om APC – kanske genom att administrera APC eller ansvara för APC-fonder. I det arbetet kan studien från ARL tjäna som en inspirationskälla med idéer om hur verksamheten kan byggas upp, organiseras och drivas.

Förutom ARL-studien, innehåller rapporten även en omfattande bilagedel i form av webbsidor och dokument indelade i kategorierna Open access fund descriptions, Fund policies, Fund application procedures och Position descriptions. Åtskilligt av detta borde kunna vara av intresse även för svenska universitets- och högskolebibliotek.


Studien från ARL är publicerad i serien SPEC kit:

McMillan, Gail; O’Brien, Leslie & Young, Philip (2016): Funding Article Processing Charges. (SPEC kit ; 353). Washington, DC : Association of Research Libraries.

http://publications.arl.org/Funding-Article-Processing-Charges-SPEC-Kit-353/

 

Annonser