Blå OA

Som ett led i arbetet med att skapa ett underlag för ställningstaganden och beslut rörande Open Access, har forskningsfinansiären Swiss National Science Foundation (SNSF) och samverkansorganisationen för universiteten i Schweiz, Swissuniversities, givit det brittiska konsultföretaget Cambridge Economic Policy Associates i uppdrag att studera penningflöden i det schweiziska forskningspubliceringssystemet. Uppdraget har resulterat i en rapport som publicerades den 18 november 2016 med namnet Financial flows in Swiss publishing.

Rapporten är unik såtillvida som den är ett försök att ge en heltäckande bild av det nuvarande kostnadsläget för ett helt land och med det som utgångspunkt beräkna kostnaderna för en övergång till OA. Resultatet är en gedigen faktasammanställning med intressanta slutsatser och en tydlig bild av de kostnadsnivåer som blir resultatet av olika OA-modeller.

Varianter av OA

Inledningsvis presenterar rapportförfattarna olika varianter av OA-publicering. Utgångspunkten är de två huvudtyperna:

  • Grön OA, dvs. parallellpublicering av vetenskapliga artiklar i institutionella arkiv
  • Gyllene OA, dvs. publicering med författaravgifter (APC)

Eftersom publiceringsavgifter kan betalas till både avgiftsfinansierade och prenumerationsbaserade tidskrifter skiljer man på:

  • Gyllene OA, dvs. publicering med författaravgifter (APC) i helt avgiftsfinansierade tidskrifter
  • Hybrid OA, dvs. publicering med författaravgifter (APC) i prenumerationsbaserade tidskrifter

I rapporten görs även en åtskillnad mellan två varianter av grön OA, beroende på om det är en författar- eller förlagsversion som parallellpubliceras. Rapportförfattarna använder sig då av de färgmarkeringar som SHERPA/Romeo introducerat för att markera skilda självarkiveringsmöjligheter. Grön OA blir på det sättet en paraplybeteckning för två mer preciserade publiceringstyper:

  • Gul OA, dvs. parallellpublicering av pre-print (ej refereegranskad författarversion)
  • Blå OA, dvs. parallellpublicering av post-print (refereegranskad och förlagspublicerad artikel)

Eftersom kostnadsberäkningar för hybrid OA bör ta hänsyn till att vissa förlag erbjuder offset-avtal, skiljer rapporten även på hybrid OA med eller utan offset-avtal. Sammanlagt fem varianter av OA är därmed möjliga:

  • Gul OA
  • Blå OA
  • Gyllene OA
  • Hybrid OA
  • Hybrid OA med offset-avtal

Av dessa fem varianter leder alla utom Gul OA till fri tillgång till publicerade och granskade artiklar. På grund av att Gul OA endast innebär arkivering av ett opublicerat och inte refereegranskat författarmanuskript, betraktas det inte som regelrätt OA-publicering i rapporten. Däremot menar författarna att det är en arkiveringsmodell som mycket väl kan fylla en viktig funktion som ett komplement till refereegranskade och publicerade artiklar.

Bedömning

De fyra kvarvarande OA-varianterna bedöms därefter utifrån kriterier för vetenskaplig kvalitet och graden av acceptans hos forskare, finansiärer och lärosäten. Blå och Gyllene OA bedöms uppfylla samtliga krav medan de båda hybridvarianterna inte gör det.

Rapportens författare påpekar att OA-publicering i prenumerationsbaserade tidskrifter inte leder till en övergång till OA och att även om ett antal artiklar är fritt tillgängliga, kan den tidskrift i vilken de publicerats ändå vara dold bakom inloggningar och/eller kräva att bibliotek betalar plattformsavgifter för tillgång. Slutsatsen blir därför: ”This solution is far from the idea of free access and is the subject of criticism, and much debate on the nature of publishing in OA.”

SNSF ersätter inte kostnader för publicering i form av Hybrid OA på grund av de höga kostnaderna och de dubbla betalningsflöden i form av författaravgifter och prenumerationsavgifter som blir följden. Eftersom åtskilliga forskare ändå önskar publicera sig i traditionella, prenumerationsbaserade tidskrifter har SNSF dock inte helt uteslutit att Hybrid OA med offset-avtal eventuellt skulle kunna vara en möjlig väg för en mycket begränsad period. Hybrid OA utan offset-avtal faller däremot helt bort från de varianter av OA som SNSF och rapportförfattarna bedömer vara möjliga.

I rapporten noteras att Gyllene OA medför ett fortsatt problem med oseriösa förlag, men det ses inte som ett tillräckligt skäl för att inte förespråka Gyllene OA.

Kostnader

För de slutliga kostnadsberäkningarna återstår tre varianter av OA: Blå OA, Gyllene OA och Hybrid OA med offset-avtal. Beräkningarna av kostnader baseras på följande förutsättningar:

  • Blå OA. Prenumerationsavgifter som betalas av bibliotek och lärosäten avser tillgång till äldre artiklar och till nypublicerade artiklar fram till dess att embargoperioden är slut.
  • Gyllene OA. Författaravgifter betalas till tidskrifter som är helt finansierade med APC.
  • Hybrid OA med offset-avtal. Forskare betalar författaravgifter till prenumerationsbaserade tidskrifter som deras bibliotek och lärosäten också betalar prenumerationsavgifter för. Offset-avtal reducerar totalbeloppet.

Efter en uppskattning av volymerna för artikelproduktion och artikelkonsumtion under tioårsperioden 2015-2024, jämförs kostnader för OA med kostnader utan OA. Beräkningarna ger följande resultat:

  • Blå OA. En kostnadsminskning med 2%.
  • Gyllene OA. En kostnadsökning med 27%.

Blå OA i kombination med Gyllene OA förväntas ge en kostnadsökning på ca 12%.

Det är värt att lägga märke till att Hybrid OA med offset-avtal inte ses som en långsiktigt hållbar OA-modell och därför endast ingår som ett komplement i olika exempel på kombinationer med de två övriga alternativen. I samtliga fall ökar kostnaderna genom inslaget av Hybrid OA med offset-avtal. Tillsammans med Gyllene OA blir till exempel kostnadsökningen sammanlagt ca 30%.

Rekommendationer och slutsatser

Rapportens författare rekommenderar att Schweiz väljer en kombination av Blå OA och Gyllene OA. Genom att välja Gyllene OA markerar Schweiz sin vilja att stödja en övergång till ett avgiftsfinansierat publiceringssystem. För att Gyllene OA skall ha en märkbar effekt måste dock ett stort antal länder välja samma väg – om det inte sker är Blå OA den väg som återstår. Med Blå OA förblir den nuvarande förlagssituationen oförändrad, men kostnaderna ökar inte i den omfattning som skulle bli fallet med Gyllene OA.

Hybrid OA, med eller utan offset-avtal, betraktas inte som en framkomlig väg:

”All  our  scenarios  and  sensitivity  analysis  have  demonstrated  that  Hybrid  OA, even with an offset at 100%, is costly for the Swiss academic community. We do not recommend using this model even as a bridge model. APCs on Hybrid articles are more expensive than APCs on Gold OA articles and we remain doubtful that offsetting arrangements of up to 100% are likely in practice. Hence, it is possible that the double dipping issue will remain.”

Övriga rekommendationer i rapporten är:

  • Formulerande av en tydlig nationell OA-politik för ett samordnat agerande
  • Förbättrade underlag för bedömning av publiceringsvolymer och publiceringskostnader
  • Internationell samverkan

I ett längre tidsperspektiv föreslås:

  • Stöd till högkvalitativa tidskrifter för att möjliggöra deras övergång till avgiftsfinansierad publicering
  • Ökad samverkan för att stärka lärosäten i förhandlingar med förlag
  • Fortsatt utveckling av repositorier för arkivering och tillgängliggörande av OA-publicerade artiklar

Författarna konstaterar att olika ämnesområden kan ha olika förutsättningar för Gyllene OA. För humaniora skapar låga prenumerationspriser, begränsade möjligheter till externt forskningsstöd och en övervikt för bokpublicering en helt annan situation än för artikelpubliceringsdrivna ämnesområden som naturvetenskap, teknik och medicin.

För att Gyllene OA skall kunna vara en möjlighet krävs budgettillskott som kommer att fördelas ojämnt mellan lärosäten. De mest forskningsintensiva lärosätenas stora publiceringsvolymer kommer att ge upphov till stora kostnadsökningar, medan mindre lärosäten med begränsade forskningsvolymer får mer begränsade ökningar. Sammantaget ökar dock kostnaderna för alla lärosäten.

Rapportförfattarna påpekar att oavsett om Schweiz väljer Gyllene OA eller inte, kommer det endast att ha en marginell betydelse i ett internationellt perspektiv. Med ca 1% av världens forskningspublicering är Schweiz helt beroende av andra länders agerande. Även vid en snabb och fullständig nationell övergång till Gyllene OA kommer de schweiziska lärosätena att fortsättningsvis ändå behöva abonnera på de tidskriftspaket som de idag har tillgång till. Först om merparten av världens samlade publiceringsvolymer finansieras som Gyllene OA kan Schweiz räkna med en minskning av landets totala publiceringskostnader.

Med nuvarande årliga ökningstakt beräknas Gyllene OA svara för ca 35% av världens samlade forskningsvolym år 2024.

Avslutande kommentarer

Diskussionerna om OA tar ofta sin utgångspunkt i de förutsättningar som råder i Storbritannien. Rapportförfattarna påpekar att det även på de brittiska öarna finns skilda uppfattningar om OA, t ex förespråkas Grön OA av flera lärosäten och även av forskningsfinansiärer som Higher Education Funding Council for England (HEFCE).

I rapporten hänvisas till uppskattningar gjorda för Universities UK Open Access Co-ordination Group, som visar att den vetenskapliga artikelpubliceringen hade nedanstående globala fördelning under 2015:

  • Traditionell prenumerationsbaserad publicering, 78%
  • Gyllene OA, 14%
  • Blå OA, 5%
  • Hybrid OA, 2%

För förlagen finns ett stort intresse av att utöka andelen Hybrid OA, eftersom det ger kraftigt ökade intäkter. Hybrid OA med offset-avtal har därutöver även en konkurrenspåverkande fördel genom en potential att styra forskningspublicering till de förlag som erbjuder offset-avtal.

Blå OA ger däremot en i stort sett oförändrad eller till och med något minskad intäktsnivå för förlagen. Det är därför troligt att vi kommer att få se allt mer av förlagsagerande för olika former av Hybrid OA och allt mer av insatser för att motverka Blå OA.

 


Rapporten från Cambridge Economic Policy Associates kan laddas ned från SNSF:
Cambridge Economic Policy Associates (2016): Financial flows in Swiss publishing

http://www.snf.ch/SiteCollectionDocuments/Financial_Flows_in_Swiss_Publishing_CEPA_Final_Report_2016-11-17.pdf

Bedömningen av de globala nivåerna för olika publiceringsformer kommer från rapporten:
Research Information Network (2015): Monitoring the transition to Open Access : a report for Universities UK Open Access Co-ordination Group
https://www.acu.ac.uk/research-information-network/monitoring-transition-to-open-access

De färgmarkeringar som används av SHERPA/Romeo finns beskrivna på webbsidan:
http://www.sherpa.ac.uk/romeoinfo.html