OUP och CUP i Holland

Den holländska regeringen har tydligt tagit ställning för att vetenskaplig publicering skall ske i form av open access. Målsättningen är att 60% av alla vetenskapliga publikationer från holländska forskare skall vara OA år 2019 för att därefter öka till 100% år 2024. Liksom i Storbritannien är det gyllene OA som prioriteras, vilket medfört att hybrid OA ses som en accepterad publiceringsform.

Strategin för att nå målet är att utgå från de prenumerationspaket (big deals) som förlagen erbjuder lärosätenas bibliotek och tvinga förlagen att inkludera OA i licensförhandlingar för att avtalen skall förnyas. I de nederländska förhandlingarna samverkar bibliotekskonsortiet Samenwerkingsverband van Nederlandse universiteitsbibliotheken en de Koninklijke Bibliotheek (UKB) med intresseorganisationen för holländska universitet, Vereniging van Universiteiten (VSNU), för att kunna sätta extra tyngd bakom kraven. Budskapet från VSNU har varit tydligt: ”Publishers can elect to work proactively towards this development, but open access will come to be the new standard either way – with or without them.

Sedan 2014 har avtal med varierande grad av OA-inslag slutits med Springer, Wiley, Taylor & Francis, American Chemical Society och SAGE. Efter segdragna förhandlingar med Elsevier kom parterna slutligen fram till ett avtal i vilket förlaget motvilligt inkluderade OA i begränsad omfattning. Men alla förlag har inte accepterat kraven på OA. Trots avsaknad av OA, slöts ändå ett licensavtal med Wolters Kluwer. Förhoppningen är att nya förhandlingar skall leda till att förlaget går med på att introducera OA i sitt licensavtal.

Under maj 2017 har VSNU meddelat resultatet av sina förhandlingar med de brittiska förlagen Oxford University Press (OUP) och Cambridge University Press (CUP). Den första rapporten kom den 1 maj då det meddelades att förhandlingarna med Oxford University Press hade avbrutits, eftersom parterna inte hade kunnat komma överens:

”… compared to the agreements that the VSNU has made with other publishers, the OUP’s offer is a step back. The VSNU is happy to resume negotiations if OUP is willing to make fair and more ambitious agreements relating to open access.”

Tre veckor senare, den 22 maj, kom meddelandet om förhandlingarna med Cambridge University Press:

”The universities in the Netherlands and Cambridge University Press (CUP) have recently concluded a three-year agreement guaranteeing 100% open access to academic journals.”

Genom avtalet med CUP kan nederländska forskare publicera sig helt utan APC inte enbart i förlagets hybridtidskrifter, utan även i de rena OA-tidskrifterna. För första gången har därmed ett förlag och ett bibliotekskonsortium slutit ett offset-avtal som inte enbart är begränsat till hybridtidskrifter.

Hur är det möjligt att förhandlingar med två så likartade förlag kan leda till så olika resultat? För att försöka besvara frågan är det lämpligt att börja med att titta på likheterna mellan förlagen för att därefter undersöka de affärsmässiga skillnaderna mellan dem.

Oxford University Press och Cambridge University Press är de två största universitetsförlagen på marknaden. OUP är det större företaget, tre gånger så stort som CUP och större än alla andra universitetsförlag tillsammans. OUP och CUP ingår som avdelningar inom sina lärosäten, som de också ägs och styrs av. Formellt är de registrerade som välgörenhetsorganisationer och är därför undantagna från företagsskatt i de flesta länder där de är etablerade (bokförsäljning, prenumerationer osv. resulterar dock i försäljningsskatter). Istället för statlig skatt för de årligen över ca en tredjedel av sina vinster (eller en preciserad minimisumma) som direkt stöd till moderuniversiteten.

Eftersom de båda förlagen har sin hemvist i en akademisk miljö och är verksamma i ett land där Open Access tidigt blev en politisk fråga, har de anpassat sig efter de ökande kraven på OA genom att starta OA-tidskrifter och genom att förvandla merparten av sina prenumerationsbaserade tidskrifter till hybridtidskrifter. I sin marknadsföring framhåller de sig som pionjärer på OA-området.

Trots likheterna, finns ändå betydande skillnader mellan de två förlagens verksamhet, vilket sannolikt har påverkat förhandlingarna om OA-inslag i de nederländska licensavtalen.

Under decennier har OUP strategiskt byggt upp en utgivningsprofil baserad på vetenskaplig kvalitet. Som en del av ett av världens mest prestigefyllda universitet har tradition, kvalitet och nära band till såväl Oxford University som olika vetenskapliga samfund varit av största vikt. Genom samarbeten med ett stort antal forskningsorganisationer och så kallade lärda sällskap, har OUP blivit ett förlag som ger ut många organisationers vetenskapliga tidskrifter. Vikten av anknytningen till de lärda sällskapen framgår av det sätt på vilket OUP tilltalar dem:

”As a university press, we have no shareholders to satisfy. This means that we can devote ourselves entirely to our society partners and work solely on your behalf, returning any profit to the academic community through journals reinvestment and society payment.”

För närvarande publicerar OUP 324 tidskrifter av vilka fler än 200 ges ut på uppdrag av olika sällskap och organisationer. När nästan två tredjedelar av antalet utgivna tidskrifter inte ägs av förlaget är det lätt att inse att ett byte av finansierings- och publiceringsmodell kommer att bli en mycket utdragen process. På sin webbplats skriver OUP under rubriken Supporting the evolution of Open Access publishing:

”Sustainable, high-quality OA publishing requires either funding to be available to pay for Article Processing Charges, sponsorship, or suitable embargo periods. This limits which journals, disciplines, and fields can shift to OA, a process that requires the support of the relevant research community, scholarly societies, and associations.

For the foreseeable future, we expect a mixed business model publishing industry. In some areas, gold OA will be the best option; in others it will be the subscription model, with provision for green OA after specified periods. As the academic and professional communities evolve and adjust this mix, OUP will continue to drive and support progress in this area.”

Med den utgivningsprofil som Oxford University Press har, är det i det närmaste omöjligt för förlaget att inkludera generella önskemål om OA-inslag i sina konsortieavtal utan betydande kostnadsökningar.

Cambridge University Press publicerar totalt ca 360 tidskrifter, varav 339 hybridtidskrifter och 17 rena OA-tidskrifter. Förlaget ger visserligen ut tidskrifter som ägs av andra organisationer, men inte alls i den omfattning som OUP gör.

Om man skulle kunna beskriva OUP som ett förlag som strävar efter att behålla sin marknadsandel och sin affärsmodell, är CUP däremot för litet för att slå vakt om någon befintlig position och verkar därför satsa alltmer aktivt på att finna nya affärsmöjligheter med målsättningen att kunna utöka sin marknadsandel. Det är därför inte osannolikt att det var CUP som erbjöd sig att inkludera de rena OA-tidskrifterna i konsortieavtalet med VSNU. Eftersom förlagets OA-tidskrifter är få till antalet kan eftergiften ha varit en del av en medveten strävan efter att skaffa sig konkurrensfördelar gentemot andra förlag.

På liknande sätt har Springer tidigare använt sig av sin författarplattform för att ge bibliotekskunderna en attraktiv lösning på problemet med den administrativa hanteringen av offset-avtal. Liksom Springer har CUP med sitt avtal tagit ett viktigt steg framåt på marknaden; de två förlagen har genom sina initiativ visat sig understödja satsningarna på OA (uppskattat av bibliotekskonsortier som driver frågan om OA-inslag i licensavtal), samtidigt som de förenklat och underlättat OA-publiceringen (uppskattat av forskarna). Kostnaden för dessa fördelar har däremot hamnat i skymundan.

Under tiden som Springer och CUP flyttar fram sina positioner och sannolikt kommer att få en stor ökning av manus för publicering i sina tidskrifter, har OUP i förhandlingar med bibliotekskonsortier alltmer kommit att inta en position som påminner om den som Elsevier har. Liksom Elsevier är det dominerande kommersiella, vetenskapliga förlaget, är OUP den dominerande utgivaren bland universitetsförlagen. I kraft av sin storlek har de båda förlagen en stark förhandlingsposition och en etablerad närhet till forskarsamhället. Inte något av dem är i dagsläget berett till eftergifter som skulle hota deras respektive affärsmodeller.

Elsevier förefaller dock vara på väg att utveckla allt fler nya produkter för forskare och lärosäten, sannolikt för att hantera den allt besvärligare OA-situationen. OUP har hittills kunnat få fördelar av sin utgivningsprofil, men i mötet med VSNU har det visat sig att den tidigare styrkan med en stor andel organisationsägda tidskrifter nu kan vara på väg att vändas till förlagets nackdel.

Det verkar alltmer som om marknadspositioner och konkurrensfördelar gentemot andra förlag kan komma att bli viktiga ingredienser i OA-förhandlingar mellan bibliotekskonsortier och vetenskapliga förlag. Vissa förlag kommer antagligen att dra nytta av situationen genom att introducera nya grepp i förhandlingarna för att kunna sluta förmånliga avtal, andra förlag kämpar för att behålla sina marknadsandelar och vinster.

Oavsett vilken affärsmodell ett förlag än har, är verksamheten inriktad på att generera vinst. När det i några länder nu pågår ett arbete med att förvandla de tidigare bibliotekslicenserna till avtal som innefattar både publicering och läsning, har vinstmöjligheterna för förlagen samtidigt blivit betydligt större än tidigare. Kanske kommer vi därmed att på olika sätt få se en större konkurrens mellan förlag än vad vi tidigare har gjort? Det återstår då att se om bibliotekskonsortier kommer att kunna dra nytta av sådana förändringar eller om de indirekt kommer att stödja enstaka förlag.

 

_______________________________

Nyheten om det uteblivna avtalet med OUP finns att läsa hos VSNU (på engelska):

http://www.vsnu.nl/en_GB/news-items.html/nieuwsbericht/293

Där finns även nyheten om avtalet med CUP (på engelska):

http://www.vsnu.nl/en_GB/news-items.html/nieuwsbericht/295

OUP presenterar sin syn på OA på förlagets webbplats:

https://academic.oup.com/journals/pages/open_access

CUP presenterar OA under rubriken Services for open access policies:

https://www.cambridge.org/core/services/open-access-policies