E-böcker för alla

Skulle det kunna vara möjligt att ge en hel nation fri tillgång till litteratur för att ge alla medborgare likvärdiga förutsättningar för studier, livslångt lärande och rekreation? När det gäller tryckta böcker har vi i Sverige ett väl fungerande bibliotekssystem som ger invånarna dessa möjligheter. Skulle vi då inte även kunna göra e-böcker tillgängliga för alla?

För oss som arbetar på bibliotek förefaller det närmast osannolikt att det skulle kunna gå att finna en lösning som ger alla svenskar tillgång till både folkbibliotekens och forskningsbibliotekens e-böcker. Upphovsrättsliga regler, dyrbara avtal med e-boksleverantörer och organisationsgränser sätter effektivt stopp för alla sådana tankar.

Det kan därför komma som något av en överraskning att det i Europa pågår ett experiment med att ge en hel nation tillgång till e-böcker. Storhertigdömet Luxemburgs ca 570 000 invånare har sedan hösten 2015 tillgång till e-boksutbudet från landets samtliga offentligt finansierade bibliotek, dvs folkbiblioteken, universitetsbiblioteket och nationalbiblioteket. Vägen fram till det nuvarande experimentet har gått via samarbetsprojekt initierade av nationalbiblioteket och en politisk vilja att göra litteratur, oavsett format, tillgänglig för alla medborgare.

Det första steget togs år 2006 då nationalbiblioteket och Luxemburgs universitetsbibliotek bildade ett konsortium (Consortium Luxembourg) för att samverka kring uppbyggandet av ett digitalt bibliotek. Målsättningen var att kunna erbjuda universitets forskare och studenter ett stort utbud av vetenskapliga e-böcker, e-tidskrifter och databaser. Genom nationalbibliotekets medverkan fick även allmänheten tillgång till e-resurserna. Efter några år anslöt sig två fristående forskningsinstitut (teknik och hälsovetenskap) till konsortiet.

Genom webbplatsen findit.lu ger Consortium Luxembourg kostnadsfri tillgång till e-resurser för invånare, studenter och forskare i Luxemburg. Det enda som krävs är ett lånekort på något av de bibliotek som hör till konsortiet. Administration och licenshantering sköts av nationalbiblioteket genom en avdelning med samma namn som konsortiet. För närvarande ger findit.lu tillgång till ca 53 000 e-tidskrifter, drygt 94 000 vetenskapliga e-böcker och 370 databaser.

2015 var det dags för nationalbibliotekets andra samverkansprojekt kring e-böcker. Den här gången var 12 folkbibliotek (inklusive landets bokbussverksamhet) samverkanspartners. Alla registrerade låntagare på dessa bibliotek kan helt fritt låna de drygt 78 000 e-böcker som anskaffats från tre kommersiella aktörer:

  • Ciando (e-böcker på tyska)
  • Numilog (e-böcker på franska)
  • Overdrive (e-böcker på engelska)

Böckerna finns sökbara i den nationella samkatalogen a-z.lu. För att kunna ladda ned böckerna behöver låntagaren installera Adobe Digital Editions. Lånetiden är 14 dagar. På en särskild webbplats som vänder sig till allmänheten, ebooks.lu, finns den information som behövs för att kunna läsa e-böckerna. För den löpande driften svarar nationalbibliotekets avdelning för e-resurser, Consortium Luxembourg. Storhertigdömets invånare har därmed inte bara helt fri tillgång till vetenskaplig litteratur i e-form, utan även till allmänlitteratur, inklusive skönlitteratur, på tre olika språk.

Det skall bli mycket intressant att följa experimentet i Luxemburg. Kanske kommer det att finnas lärdomar att hämta för andra länder?

 

En knorr på historien

En intressant detalj att notera är att den senaste e-bokssatsningen i Luxemburg skedde samma år som EU-domstolen kom fram till att e-böcker inte är digitala kopior av tryckta böcker utan elektroniska tjänster och att de därmed skall ha den gällande standardmomsnivån i respektive land.

Luxemburg hade tidigare en momssats på 3% för e-böcker och andra elektroniska tjänster, vilket gjorde att många näthandelsföretag etablerade sig i landet för att dra nytta av den låga momsen. Bland de företag som därför har sina europeiska huvudkontor i Luxemburg finns bland annat Amazon och Apple. Fram till och med 2014 kunde bolagen sälja till privatpersoner i andra europeiska länder och endast beskattas med den låga momsen i Luxemburg. Några företag utnyttjade dessutom skillnaderna i momsnivåer mellan länderna i Europa genom att ta betalt för sina produkter/tjänster med ett tillägg av momsnivån i kundens hemland, medan de själva endast betalade den betydligt lägre momsen i Luxemburg.

Genom en förändring av momsreglerna i EU spelar det från och med 2015 inte längre någon roll var företaget är beläget, det är nu det land där köparen är bosatt som avgör momsnivån.

Konsekvenserna av momsreglernas förändring och EU-domstolens beslut är att Luxemburg räknar med att årligen förlora motsvarande ca 6 miljarder kronor i uteblivna momsintäkter. Standardmomsnivån på varor i Luxemburg har därför höjts från 14% till 17%.

E-handelsbolagen använde sig av den låga momsen i Luxemburg för att kunna sänka sina priser i jämförelse med konkurrenterna och för att öka sina vinster. EU-kommisionen har därför börjat undersöka om Luxemburgs tidigare låga momsnivåer kan betraktas som otillåtna subventioner till företag som valt att etablera sig i landet.

Amazons försäljning av e-böcker till privatpersoner i Storbritannien är ett belysande exempel. Genom att dra fördel av de låga skattesatserna i Luxemburg har företaget kunnat hålla nere priserna på e-böcker. Köparna har betalat den brittiska standardmomsen 20%, medan Amazon beskattats på momsnivån 3% i Luxemburg. Priserna har kunnat hållas låga, samtidigt som vinsterna har kunnat öka. Beräkningar tyder på att Amazons marknadsandel för e-boksförsäljning till privatpersoner i Storbritannien är långt över 90%. Med så stor spridning av Kindle-ägandet lär Amazon kunna behålla sin dominerande marknadsandel länge.

 

_________________________________________________________

Länkar till plattformar som nämnts i texten:

Annonser