APC ur ett forskarperspektiv

I en nyligen publicerad rapport från Knowledge Exchange (29 juni 2017) redovisas erfarenheter av OA från över 1.000 forskare verksamma i sammanlagt sex europeiska länder. Rapporten är intressant dels därför att den lyfter fram forskarperspektivet, dels därför att den visar på värdet av bibliotekens arbete. Därutöver bekräftar rapporten de kunskaper vi redan har vad gäller skillnader mellan olika former av OA.

Knowledge Exchange är en samverkansorganisation för forskningsstödjande organisationer i Danmark (Danmarks Elektroniske Fag- og Forskningsbibliotek – DEFF), Finland (CSC), Frankrike (Centre national de la recherche scientifique – CNRS), Nederländerna (SURF), Storbritannien (Jisc) och Tyskland (Deutsche Forschungsgemeinschaft – DFG).

För studien har ett universitet eller forskningsinstitut i vart och ett av länderna valts ut:

  • Danmark – Roskilde Universitet (RUC)
  • Finland – Helsingin yliopisto (Helsingfors universitet)
  • Frankrike – Institut national de recherche en informatique et en automatique, Inria (French Institute for Research in Computer Science and Automation)
  • Nederländerna – Technische Universiteit Eindhoven (TU/e)
  • Storbritannien – University of Glasgow
  • Tyskland – Georg-August-Universität Göttingen (GAU)

De forskare vid dessa organisationer som publicerat minst en OA-artikel under 2015 har fått frågor som varit inriktade på att ta del av deras erfarenheter från de delar av publiceringsprocessen som inte berör förlagskontakter. Frågorna som ställdes berörde därför huvudsakligen APC-finansiering, APC-administration och kännedom om gällande OA-policy:

  • Hur finansierades OA-publiceringen?
  • Vilka administrativa rutiner krävdes för betalningen av APC?
  • Vilka informationskanaler användes för att få kunskap om gällande OA-policy och finansieringskällor?
  • Hur uppfattas OA?

Trots att forskarna arbetar i miljöer med varierande syn på OA framträder ändå ett tydligt svarsmönster:

  • Tillgång till en APC-fond resulterar i en högre andel OA-publicering.
  • När APC-fonder finns tillgängliga, används i första hand dessa. Forskningsanslag och institutionsbudget används då andra alternativ saknas.
  • Om forskare tvingas betala APC ur egen ficka är det ett tecken på dåligt fungerande stöd för OA-publicering.
  • Hybrid OA är ett alternativ som sällan väljs om det inte finns APC-fonder eller offset-avtal som eliminerar kostnaden. Få forskare har ett intresse av att betala för publicering i prenumerationsbaserade tidskrifter.
  • Andelen publiceringar i helt avgiftsfria OA-tidskrifter är vanligtvis mycket låg.
  • Reducerade nivåer på APC är inte ovanligt. Medlemskap i vetenskapliga organisationer, anknytning till den tidskrift där publiceringen sker eller regelrätta prisförhandlingar med förlagen är de vanligaste anledningarna.
  • Den stora variationen i APC-nivåer mellan olika tidskrifter har resulterat i en ökad priskänslighet hos forskarna.
  • I de flesta fall går det administrativa arbetet runt APC-hanteringen relativt snabbt, men det är ändå tidskrävande för de flesta forskare. När biblioteken hanterar arbetet upplevs det som en stor fördel (APC-fonder, offset-avtal).
  • Forskarnas kunskap om OA-policy och APC-finansiering hämtas från diverse olika håll. Ett samlat informationsstöd från biblioteken efterfrågas där det inte redan finns.
  • Forskarna väljer i första hand OA för att det ger en ökad synlighet, en lättåtkomlighet och en möjlighet att sprida artiklar utan strikta copyright-restriktioner.

Studiens svarsfrekvenser varierade mellan de olika universiteten. Det största antalet svar kom från forskarna vid universiteten i Glasgow, Göttingen och Helsingfors. Förutsättningarna för OA-publicering skiljer sig stort mellan dessa universitet. Med skilda förutsättningar för OA följer även skilda publiceringsmönster.

Universitetet i Glasgow har en APC-fond som administreras av biblioteket. Fonden får medel (block grants) från de brittiska forskningsfinansiärerna för att hantera APC-kostnaderna för lärosätets forskare. I enlighet med brittisk OA-policy finansieras kostnader för både gyllene och hybrid OA. Biblioteket har tillgång till flera offset-avtal som eliminerar eller reducerar kostnaden för APC i hybridtidskrifter.

Av de OA-artiklar som hade en huvudförfattare från universitetet i Glasgow var hälften publicerade som gyllene OA och hälften som hybrid OA. Närmare 50% av kostnaderna för hybrid OA ersattes av universitetets APC-fond. Motsvarande nivå för gyllene OA var 35%. Genomsnittskostnaden för APC i form av gyllene OA var GBP 1.504. För hybrid OA var den genomsnittliga kostnaden GBP 1.900. Prisskillnaden mellan gyllene och hybrid OA var därmed 23%.

Universitetet i Göttingen har också en APC-fond. Medel ur denna fond kan endast användas för att betala APC i rena OA-tidskrifter (gyllene OA). Maximalt accepterad kostnad är EUR 2.000. Kostnader för hybrid OA täcks inte av vare sig fonden eller de stora, tyska forskningsfinansiärerna. Inget offset-avtal finns.

Forskarna i Göttingen publicerade sina OA-artiklar till 95% som gyllene OA. 75% av APC-kostnaderna för gyllene OA ersattes av universitetets APC-fond. De 5% av artiklarna som publicerades som hybrid OA, finansierades nästan helt av forskningsmedel (67%) och institutionsbudget (22%). Prisskillnaden mellan gyllene och hybrid OA var 24%.

Universitetet i Helsingfors saknar APC-fond och offset-avtal. Biblioteket har medlemsavtal med några forskningsorganisationer, vilket reducerar nivåerna på APC för ett antal tidskrifter. Nationell OA-policy saknas. Universitetet förespråkar parallellpublicering (grön OA).

I Helsingfors hade 12% av det totala antalet artiklar publicerats som gyllene OA; hybrid OA 4%. Övriga artiklar var publicerade i prenumerationsbaserade tidskrifter. Ca. 60% av APC-kostnaderna ersattes av forskningsanslag och institutionsbudget. 17% av de artiklar som publicerades i rena OA-tidskrifter (gyllene OA) fick sin ursprungliga APC reducerad genom i första hand forskarens kontakter med utgivaren. För 5% av artiklarna ströks APC-kostnaden helt. Helsingforsforskarna bekostade även åtskilliga OA-publiceringar ur egen ficka. För gyllene OA var andelen 6%, för hybrid OA 8%. Prisskillnaden mellan gyllene och hybrid OA var 23%.

Eftersom svarsfrekvensen från de tre övriga deltagande organisationerna var för låg nöjer jag mig med att lyfta fram särdragen rörande OA och APC för dem.

Inria har en OA-policy som förespråkar grön OA. Trots det finns en APC-fond som täcker kostnaderna i de fall en publicering i en tidskrift som finansieras med gyllene OA är den enda möjligheten. APC-fondens storlek är maximerad till 5% av de samlade prenumerationskostnaderna. Inget offset-avtal finns.

Även Eindhovens tekniska universitet har grön OA som publiceringsmodell. I Nederländerna finns flera offset-avtal.

I Danmark förhandlas det inte fram några offset-avtal. Grön OA gäller för alla universitet. De danska forskningsfinansiärerna accepterar inte några kostnader överhuvudtaget för APC, vilket stöds av de flesta universitet.

Forskarna från Roskilde utmärkte sig genom att vara de i studien som hade högst andel publiceringar i helt APC-fria OA-tidskrifter (16%). Till stor kan detta förklaras med att publiceringarna skedde i danska OA-tidskrifter med statlig finansiering.

Hur var det nu med bibliotekens roll?

I allmänhet betraktas inte biblioteken som den naturliga partnern för OA-frågor. För att få den rollen måste biblioteket ta på sig ansvaret för OA-frågor på olika sätt, allra helst genom administration av en APC-fond.

På de undersökta universiteten var en stor majoritet av forskarna intresserade av bibliotekets stöd i åtskilliga OA-relaterade frågor. Bland de viktigaste var:

  • OA-stöd före och efter publiceringsbesked, gärna i form av information av typen ”Gör så här”
  • Stöd för att kunna undvika publicering hos tvivelaktiga förlag och deras tidskrifter
  • Information om olika typer av OA
  • Information om universitetets och forskningsfinansiärers krav och önskemål
  • Information om publicering till rabatterade kostnader, inkl. offset-avtal
  • Stöd för val av licenstyp och andra copyrightrelaterade frågor
  • Praktiskt stöd för betalning av APC

Genom att visa intresse för och ta på sig uppgifter som rör OA har universitetsbiblioteken en stor möjlighet att spela en aktiv och viktig roll som stödorganisation för sitt lärosätes forskare.

Oavsett vilken OA-policy våra forskare än är tvungna att följa, är vår uppgift att ge dem allt det stöd vi kan genom att använda oss av våra kunskaper och resurser. Många av oss gör det redan. I framtiden kommer ännu fler av oss att vara engagerade i praktiskt OA-arbete.

_______________________________

Studien från Knowledge Exchange har titeln The financial and administrative issues around article publication costs for Open Access : the author’s perspective:

http://repository.jisc.ac.uk/6665/1/Financial_and_administrative_issues_around_APCs_for_OA_June_2017_KE.pdf

En sammanfattning har publicerats med titeln Paying for Open Access : the author’s perspective:

http://repository.jisc.ac.uk/6664/1/Paying_for_OA_the_Authors_perspective_June_2017_KE.pdf

 

Annonser