Latinamerikansk OA

Latinamerikansk forskning har under lång tid varit osynlig i den engelskspråkiga världen. Trots ökande forskningssatsningar har andelen artiklar i internationella databaser inte stigit i proportion till forskningsvolymerna. En viktig del av förklaringen till det är att forskningsresultaten vanligtvis publiceras på spanska eller portugisiska av små förlag, vars tidskrifter har begränsad spridning.

För att synliggöra en större andel av de vetenskapliga publiceringarna inom det medicinska och hälsovetenskapliga området skapades redan 1982 en latinamerikansk motsvarighet till MEDLINE. Databasen, som fick namnet LILACS (Literatura Latino-Americana e do Caribe em Ciências da Saúde / Literatura Latinoamericana y del Caribe en Ciencias de la Salud), drivs av det latinamerikanska specialbiblioteket för medicin, BIREME (Biblioteca Regional de Medicina), vid Universidade Federal de São Paulo.

Med LILACS lades också grunden till fortsatt latinamerikansk databassamverkan. Som en följd av det kunde BIREME 1998, med stöd från den brasilianska staten och från delstaten São Paulo, starta artikeldatabasen SciELO (Scientific Electronic Library Online), som även fungerar som fulltextarkiv och publiceringsplattform. För närvarande används SciELO av förlag i 11 latinamerikanska länder samt i Spanien, Portugal och Sydafrika.

2002 tillkom ytterligare en latinamerikansk artikeldatabas, Redalyc (Red de Revistas Científicas de América Latina y El Caribe, España y Portugal), som nu används av förlag i 13 latinamerikanska länder samt i Spanien och Portugal. Redalyc drivs av Universidad Autónoma del Estado de México (UNAM), ett av Latinamerikas äldsta och största universitet. Både Redalyc och SciELO innehåller vetenskapliga artiklar inom de flesta ämnesområden.

Eftersom flertalet vetenskapliga tidskrifter med hemvist i Latinamerika ges ut av små, icke-vinstdrivande förlag med stöd av statlig finansiering och med stark anknytning till forskningsmiljöer vid universitet och forskningsorganisationer, har övergången till elektronisk publicering kunnat genomföras utan behov av vare sig prenumerations- eller publiceringsavgifter. SciELO blev därmed den första databasen i världen med helt öppen tillgång till vetenskapliga artiklar.

Tack vare formerna för finansiering av tidskrifterna och tillgången till en infrastruktur för tillgängliggörande och publicering av dem, är merparten av regionens vetenskapliga artiklar fortfarande helt fritt tillgängliga, utan kostnader för vare sig författare eller läsare. Latinamerika har därför inte i någon större utsträckning utgjort en marknad för tvivelaktiga förlag (predatory publishers).

Länderna utgör däremot en marknad för de stora, internationella förlagen, vars tidskriftspaket är en viktig del av informationsutbudet vid lärosätena. I likhet med utvecklingen i de flesta andra länder har de stora, årliga prisökningarna givit upphov till nationella bibliotekskonsortier för att kunna stärka lärosätenas förhandlingsposition.

Vid månadsskiftet augusti-september 2017 samlades, för första gången, representanter för alla de latinamerikanska bibliotekskonsortierna. Mötet, som fick namnet Primera Reunión de Consorcios de países Iberoamericanos y del Caribe, hölls i Ciudad Juárez i Mexiko. Syftet med sammankomsten var att undersöka möjligheterna till samarbete och att diskutera frågor rörande open access.

För att stärka positionerna i kommande förhandlingar med förlagen betonades vikten av gemensamma strategier och spridandet av erfarenheter från förhandlingarna. Som ett led i det arbetet beslutades att inrätta en gemensam webbplats och att arrangera regelbundna konsortiesammankomster. Inför förestående förhandlingar beslutades bland annat att konsortierna inte skall acceptera årliga prisökningar på mer än 3%. Mötesdeltagarna enades också om att arbeta för att förlagens tidskriftspaket bryts ned i ämnesspecifika delar, anpassade efter de verkliga behoven hos lärosätena. Utgångspunkten för prissättningen av sådana mindre paket kan dock inte vara förlagens titelprislistor med deras höga abonnemangskostnader.

Mötets andra stora fråga var open access. Med tanke på den ekonomiska situationen och att Latinamerika haft en fungerande lösning för OA i snart 20 år, konstaterades att regionen har helt andra förutsättningar för öppen tillgång än till exempel Europa:

”Acordamos que una política de expansión del AA, mediante el pago de tarifas APC, es imposible acometerla desde un punto de vista financiero para los países participantes; se recomienda a las instituciones no crear subsidios para pagar publicación en revistas OA-APC.

Fritt översatt: ”Vår uppfattning är att en OA-politik som baseras på betalningar av APC inte är ekonomiskt möjlig för regionens länder. Vi rekommenderar därför lärosäten och forskningsinstitut att inte bidra till finansieringen av APC för OA-publiceringar.”

Att förvandla de nuvarande prenumerationskostnaderna till publiceringskostnader är inte den utveckling för OA som de latinamerikanska länderna vill se. Istället lyfts det franska OA-initiativet Appell de Jussieu fram som en önskvärd modell. Länderna undersöker nu möjligheterna för ett gemensamt undertecknande av den franska appellen.

Latinamerika har visat att det finns andra vägar till vetenskaplig publicering och OA än den som styrs av de stora internationella förlagen. Eftersom regionen redan har de förutsättningar för OA-utveckling som Appell de Jussieu förespråkar, är det naturligt att de latinamerikanska länderna sannolikt kommer att tillhöra de första undertecknarna av uppropet.

Att Latinamerika språkligt och ekonomiskt befunnit sig i utkanten av de stora förlagens intresseområden har långsiktigt visat sig vara till fördel för regionens OA-utveckling och har kunnat hålla publiceringskostnaderna nere. Det innebär emellertid inte att de latinamerikanska OA-tidskrifterna är ointressanta för de stora förlagen.

För en tid sedan avslöjades att Elsevier tagit över ansvaret för de drygt 40 vetenskapliga tidskrifter som ges ut av UNAM. Enligt en hemlig överenskommelse betalar UNAM en okänd summa för att Elsevier skall sköta det förlagsarbete som universitet tidigare utfört. Vad övertagandet i förlängningen kan leda till kan man endast spekulera om. Helt klart är dock att de latinamerikanska ländernas växande ekonomier utgör en potentiell tillväxtmarknad för de vetenskapliga förlagen.

Redan 2014 fanns långt gångna planer på att Elsevier, tillsammans med Springer, Wiley, Emerald och Taylor & Francis skulle ta över utgivningen av de 100 mest välrenommerade tidskrifterna i Brasilien. Planerna hade utarbetats av förlagen tillsammans med utbildningsministeriet, med syftet att göra brasiliansk forskning mer synlig internationellt. För sina tjänster skulle förlagen få mångdubbelt mer betalt än det stöd som de brasilianska utgivarna hade erhållit. Efter omfattande protester lades planerna på is.

I Latinamerika finns ett välfungerande system för OA-publicering, till största delen helt utan inblandning av APC. Att denna publiceringsmodell, med dess nära koppling till regionala OA-databaser, kan tjäna som exempel för OA-initiativ i andra länder, borde vara uppmuntrande för alla som söker efter alternativ till hybrid OA.

__________________________

LILACS
http://lilacs.bvsalud.org/en/

SciELO
http://www.scielo.org/php/index.php

Redalyc
http://www.redalyc.org/

Deklarationen från den första latinamerikanska konsortiesammankomsten kan läsas på organisationernas gemensamma webbplats (engelsk, spansk och portugisisk text):
http://reuniondeconsorcios.conricyt.mx/index.php/primera-reunion/declaraciones/

Ernesto Priego har på sin blogg beskrivit turerna kring avslöjandet av UNAMs avtal med Elsevier:
https://epriego.wordpress.com/2017/08/07/on-the-journals-unam-gave-away-to-elsevier-red_hd/

Det franska OA-initiativet Appell de Jussieu har tidigare beskrivits i ett inlägg på Bibliotekshorisonten:
https://bibliotekshorisonten.wordpress.com/2017/10/13/3738/

 

Annonser