Från UMI till ETD

Att doktorsavhandlingar ges ut av förlag eller publiceras i lärosätens publikationsserier har länge varit en självklarhet i Sverige och de nordiska länderna. Att detta inte är normalfallet har inte tagit lång tid att upptäcka för den som försökt få tag på avhandlingar från lärosäten i andra länder. Bibliotekens utbytesverksamhet har varit ett sätt att ge spridning åt avhandlingar i publikationsserier, men på grund av att doktorsavhandlingar i många länder är ett opublicerat, grått material har många av dem varit mer eller mindre svåråtkomliga. Eftersom doktorsavhandlingarna trycks på doktorandens egen bekostnad, har upplagorna dessutom varit små. Åtskilliga universitetsbibliotek har heller inte tillåtit fjärrlån av doktorsavhandlingar.

I USA började företaget University Microfilms International (UMI) redan under 1940-talet att erbjuda mikrofilmning av avhandlingar till ett betydligt lägre pris än tryckkostnaden. UMI tog snabbt över marknaden och började även sälja kopior av avhandlingarna. Efter några år hade UMI en katalog över i stort sett samtliga avhandlingar från amerikanska lärosäten.

UMI ägs numera av ProQuest, mikrofilmningen har övergått till digitalisering och katalogen över doktorsavhandlingar utgör databasen ProQuest Dissertations and Theses (PQDT), som innehåller merparten av alla nordamerikanska doktorsavhandlingar. 1998 blev UMI ett så kallat offsite repository för Library of Congress Digital Dissertations Library.

Med sin dominerande roll på den nordamerikanska marknaden har UMI även blivit en attraktiv distributionskanal för många europeiska och asiatiska avhandlingar. I andra länder, t ex Tyskland har diverse olika förlag under en följd av år erbjudit forskare att publicera sina avhandlingar mot betalning. Sådana förlagsutgivna och författarbetalda publiceringar kan man lätt finna i internetbokhandlarnas databaser.

Marknaden för akademiska publikationer är dock inte enbart begränsad till doktorsavhandlingar. Även om det har varit svårt att få tag på avhandlingar, har det varit ännu svårare att få tillgång till uppsatser. Vanligtvis har de inte spridits utanför det egna lärosätet, i många fall har de inte ens funnits på lärosätets bibliotek. I en tid av ökande konkurrens på arbetsmarknaden har allt fler blivit villiga att betala för publicering av sina examensarbeten och uppsatser. UMI och de mer eller mindre seriösa förlagen på marknaden har därför under många år även inkluderat uppsatser i sina databaser och förlagskataloger.

Även konkurrensen mellan lärosätena har ökat och därmed gjort universitet och högskolor mer angelägna att visa upp kvaliteten på både sin forskning och sin undervisning. Inte minst handlar det då om att göra avhandlingar, uppsatser och andra publikationer lätt tillgängliga. Redan 2001 formulerade UNESCO betydelsen av lärosätenas publikationer:

”The quality of a university is reflected by its student’s intellectual products. Theses and dissertations reflect an institution’s ability to lead students and support original work.”

En allt större andel av världens lärosäten publicerar nu sina avhandlingar (och i många fall även sina studentuppsatser) fritt tillgängligt i fulltext. Dessa open access-publikationer brukar kallas electronic theses and dissertations (ETD).

Framväxten av lärosätenas publikationsdatabaser och repositorier för fulltextpublikationer har medfört att tillgängligheten till lärosätens publikationer blivit allt större. De för varje år allt fler fritt tillgängliga publikationerna finns spridda i ett stort antal databaser som inte alltid är indexerade av sökmaskiner och discoverysystem. Som en lösning på problemet har nationella, regionala och ämnesspecifika publikationsdatabaser för vetenskaplig publicering skapats, men även antalet databaser av den typen har ökat så mycket att till och med dessa börjat bli svåröverblickbara.

Nästa steg har därför blivit särskilda portaler för samsökning av fritt publicerade avhandlingar. I Europa finns DART-Europe E-theses Portal, i USA finns Open Access Theses and Dissertations (OATD), som nu blivit alltmer internationell. En av de största portalerna drivs av den internationella organisationen The Networked Digital Library of Theses and Dissertations (NDLTD), som strävar efter att bygga ett globalt digitalt bibliotek med doktorsavhandlingar och uppsatser.

För samtliga portaler och databaser finns gränsdragningsproblem mellan å ena sidan avhandlingar och å andra sidan studentuppsatser. I vissa länder gör man inte någon större åtskillnad mellan begreppen, i andra länder är gränsdragningen mellan dissertationer och uppsatser mycket strikt, i några länder kallas avhandlingar för theses. De flesta portaler och databaser inkluderar båda publikationstyperna. I sökningar går det för det mesta att begränsa sig till endera typen.

Sedan ProQuest börjat erbjuda OA-publicering av avhandlingar, har man skapat en särskild ingång till fria ETD genom PQDT Open. I de större OA-databaserna, som t ex Bielefeld Academic Search Engine (BASE) finns också ett stort antal avhandlingar. Även systemleverantörerna arbetar givetvis aktivt med att inkludera fria avhandlingar och uppsatser i sina länkservrar och discoverysystem.

ETD är en litteraturtyp som blir allt viktigare för studenter, forskare och lärosäten. För oss på biblioteken är det därför lämpligt att göra oss själva och våra användare medvetna om utvecklingen på området.

 

___________________________________________

Länkar till OA-plattformar som nämnts i texten:

Annonser