OA och konsortieavtal

De stora vetenskapliga förlagen verkar på en internationell marknad där deras tidskrifter utgör ryggraden i en informationsinfrastruktur för forskning och studier, symbiotiskt invävd i ett system för värdering av forskningsmeriter. Med en så stark position har det varit omöjligt för enskilda lärosäten (och svårt även för konsortier) att kunna påverka den utveckling som år efter år drivit upp priserna och förlagens vinster.

Biblioteken och bibliotekskonsortierna har dessutom på flera sätt visat sig vara en idealisk kundgrupp – en mellanhand som är relativt ovan vid förhandlingar och som strävar efter att ge sina forskare och uppdragsgivare det de efterfrågar. I takt med kostnadsökningarna har lärosäte efter lärosäte dock tvingats till uppsägningar av prenumerationsavtal. Sällan är det då de stora förlagens avtal som har sagts upp. Förlorarna har varit de mindre förlagen.

Genom sin dominerande roll har storförlagen även kunnat skaffa sig ett betydande inflytande på OA-utvecklingen. Eftersom ca. 80% av de årligen publicerade artiklarna inte är OA, är APC-finansiering (än så länge) en anpassning efter enbart vissa kunders önskemål. De tillkommande tjänster som dessa kunder vill ha, tillhandahåller förlagen – men till en extra kostnad. Förhandlingarna om offset-avtal skulle rentav kunna beskrivas som ett utprovande av nya och högre kostnadsnivåer för förlagens tidskriftspaket.

För allt fler länder och lärosäten är redan kostnaden för förlagens tidskriftspaket alltför hög. Ännu högre kostnader genom APC och offset-avtal är i många länder helt enkelt inte en möjlig väg. Istället för att förhandla med förlagen om en ny finansieringsmodell för OA, har därför förhandlingarna börjat inriktas på en sänkning av de nuvarande prenumerationskostnaderna.

Nyligen har Danmarks Elektroniske Fag- og Forskningsbibliotek (DEFF), som sköter de danska konsortieförhandlingarna, meddelat att målet för årets förhandlingar är att förhindra fortsatta prisökningar och att underlätta för grön OA

”Vi skal hjælpe omstillingen til grøn Open Access på vej i overensstemmelse med vores nationale strategi på området, vi skal gøre arbejdet på institutionerne nemmere, og så skal vi ikke mindst stoppe de abnorme prisstigninger, som institutionerne ganske enkelt ikke har råd til at betale længere.”

Som en kommentar till europeiska bibliotekskonsortiers krav på APC-finansierad OA, publicerade Elsevier den 26 september 2017 sin syn på OA-utvecklingen. Det är ett mycket intressant dokument som tydliggör förutsättningarna för förhandlingarna, inte bara med Elsevier, utan med de flesta större förlag.

Elsevier konstaterar att synen på OA varierar mellan olika länder och världsdelar. Vid en övergång till APC-finansierade tidskrifter kommer lärosäten och länder med stora publiceringsvolymer att få betala mer än vad de gör genom sina nuvarande prenumerationsavtal. Motsatsen gäller för lärosäten och länder med begränsad forskningsaktivitet.

I den internationella forskarvärlden intar de europeiska länderna en mellanställning vad avser publiceringsvolymer (inte så stora som i USA och Kina, men heller inte så små som i afrikanska och latinamerikanska länder). Därigenom finns, enligt Elsevier, en möjlighet att i Europa genomföra en övergång till en APC-finansierad publiceringsmodell. Eftersom en sådan omställning kommer att kräva att samtliga förlagsintäkter ersätts av intäkter från publiceringsavgifter, menar Elsevier att den dock inte går att genomföra utan kostnadsökningar:

”We believe that the primary reason to transition to gold open access should not be to save money (it won’t, and there will be winners and losers as costs are redistributed) but that it would be better for research and scholarship – that it is a goal worth achieving even if it were to cost some institutions more money.”

En övergång till OA skulle därmed inte bara bli dyrare, kostnaderna skulle dessutom komma att variera mellan länder och lärosäten. För att kunna administrera skillnaderna mellan de kostnader som kommer att bli aktuella för olika lärosäten, föreslår Elsevier att en modell liknande SCOAP3 borde kunna provas.

Den högre totalkostnaden kommer att resultera i höjda nivåer för APC, som måste inkludera:

  • infrastrukturkostnader för två parallella publiceringssystem (prenumerationer och APC),
  • bortfallet av intäkter för prenumerationer från industrin och organisationer utanför lärosätena (ca. 25% av prenumerationsintäkterna),
  • kostnader för stigande publiceringsvolymer (för närvarande ökar antalet publicerade artiklar med ca. 4% per år) och
  • kostnadsökningar orsakade av inflationen.

Vilka APC-nivåer det skulle kunna leda till lämnar Elsevier öppet för fortsatta förhandlingar. Om kostnaderna för APC skulle visa sig bli allt för höga, föreslås en modell där europeiska länder betalar för en form av regional OA, vilket skulle innebära gyllene/hybrid OA i Europa och grön OA i alla andra länder. En OA-artikel skulle därmed komma att ha varierande åtkomstmöjligheter för olika forskare, beroende på var de är verksamma.

Elsevier är därmed redo att hjälpa Europas länder för att nå EU:s målsättning att uppnå 100% OA år 2020. Det enda som behövs är mer pengar.

Avslutande kommentarer

Säga vad man vill om Elsevier, men de är iallafall konsekventa och beredda att på alla sätt försvara sina vinstnivåer.

Att Elsevier föreslår en regionindelad OA av en typ som filmbranschen tidigare prövat, skulle kunna vara ett tecken på dåligt omdöme, men kan också vara en följd av politiska signaler om att en övergång till OA skulle medföra stora extrakostnader för europeisk forskning, samtidigt som forskare i andra länder utan kostnad kan ta del av europeiska forskningsresultat. Oavsett vilket, är det en märklig nytolkning av begreppet open access.

Genom sitt inlägg har Elsevier tydligt visat att konsortieförhandlingarna sker på förlagens villkor. Hur utfallet av nuvarande och kommande förhandlingar kommer att bli, återstår att se. Mycket lite tyder dock på att resultatet skulle kunna bli kostnadsreduktioner.

Det har kanske börjat bli dags att undersöka möjligheterna för nya publiceringskanaler?

__________________________________________________

Målsättningen för DEFF:s förhandlingar finns att läsa på deras webbplats:

https://www.deff.dk/nyheder/bred-enighed-om-maal-for-aarets-licensforhandlinger/

Elseviers inlägg är skrivet av förlagets kommunikationschef Gemma Hersh och har titeln Working towards a transition to open access:

https://www.elsevier.com/connect/working-towards-a-transition-to-open-access

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s