Norska riktlinjer för OA

När den norska regeringen genom Kunnskapsdepartementet den 22 augusti 2017 presenterade sina nationella riktlinjer för publicering av vetenskapliga artiklar var detta det sista ledet i en process som inleddes med en utredning, vars förslag lades fram i mitten av juni 2016. Sedan dess har åtskilliga remissinstanser granskat förslagen och kommit med synpunkter innan riktlinjerna slutligen publicerades.

Trots relativt likartade förutsättningar har vägen till OA och diskussionerna om OA utvecklat sig på delvis olika sätt i Sverige och Norge. De skillnader som finns är viktiga att känna till för en förståelse av de norska riktlinjerna. I det här blogginlägget kommer jag därför först att presentera den specifikt norska bakgrunden innan jag presenterar de olika riktlinjerna.

Arkivering av vetenskapliga artiklar

Som ett tydligt steg på vägen mot OA introducerade Norges forskningsråd (landets största forskningsfinansiär) 2013 ett krav på att alla publicerade forskningsresultat som helt eller delvis finansierats av rådet skall publiceras i öppna digitala arkiv. Såväl forskarens institutionella arkiv som ämnesspecifika arkiv (ArXiv, PubMed Central, RePEc m fl) godtas.

Många universitet, högskolor och fristående forskningsinstitut i Norge har med hjälp av Cristin (Current Research Information System in Norway), det gemensamma, nationella registrerings- och informationssystemet för vetenskapliga publikationer, skapat egna publikationsdatabaser eller institutionella arkiv, i vilka tidskriftsartiklar registreras och arkiveras tillsammans med andra publikationer. Samtliga institutionella, norska OA-arkiv är sökbara i den nationella OA-databasen NORA.

Forskningsrådets krav är att den arkiverade artikeln antingen skall vara den sista versionen av författarmanuskriptet, dvs. den slutversion som innehållsmässigt är identisk med den publicerade artikeln eller, för OA-tidskrifter, den artikel som har publicerats. Accepterade embargoperioder är maximalt 6 månader för teknik, naturvetenskap och medicin samt maximalt 12 månader för humaniora och samhällsvetenskap.

När Forskningsrådet nyligen gjorde en uppföljning av uppfyllandegraden för arkivering visade det sig att nivån låg långt under förväntningarna. För att förtydliga kraven och öka andelen arkiverade artiklar har Forskningsrådet under våren 2017 givit universitet och högskolor 6 månader på sig att arkivera återstående artiklar med finansiering från rådet.

I Kunnskapsdepartementets faktasammanställning Tilstandsrapport for høyere utdanning 2017 (publicerad 9 maj 2017) framgår att antalet publicerade vetenskapliga artiklar skrivna av forskare vid norska lärosäten ökat med 33% mellan åren 2013 och 2016 (från ca 12.000 till ca 16.000). Andelen OA-artiklar (gyllene OA) har dock legat relativt konstant på ca 18% under hela perioden.

Av rapporten framgår också att andelen artiklar som arkiverats i institutionella arkiv ligger på överraskande låga nivåer. 2013, när arkiveringsmöjligheterna fortfarande var under uppbyggande, laddades endast 1,5% av de publicerade artiklarna upp i befintliga institutionella arkiv. Året därpå var andelen 7%, för att därefter ha legat på ca 10% under de två senast undersökta åren (2015 och 2016).

Sammantaget skulle ytterligare hela 37% av de artiklar som publicerades under 2016 ha kunnat göras öppet tillgängliga i institutionella arkiv (en ökning från 35% år 2014).

Universitetet i Oslo kan tjäna som exempel:

  • 20% av artiklarna publicerade som gyllene OA
  • 5% av artiklarna tillgängliga i det institutionella arkivet
  • 47% av artiklarna skulle ha kunnat finnas i arkivet

Den låga andelen OA-artiklar (grön och gyllene OA) i institutionella arkiv ses i Norge som ett stort hinder på vägen till att nå målet på 100% OA.

Forskningsvärdering

Det norska prestationsbaserade fördelningssystemet för anslag till lärosäten värderar forskning efter kriterier baserade på forskningsvolymer, publiceringsform och publiceringskanaler. Vetenskapliga tidskrifter är indelade i två nivåer med olika höga poäng. Tidskrifter i nivå 1 uppfyller allmänna krav på vetenskaplighet och ger lägre poäng än tidskrifter i nivå 2 som tillhör de 20% mest prestigefyllda tidskrifterna. Icke-vetenskapliga tidskrifter ger inte några poäng.

Ekonomiskt publiceringsstöd

För att underlätta publicering i OA-tidskrifter har Norges forskningsråd infört ett ekonomiskt publiceringsstöd. Genom programmet Stimuleringstiltak for åpen publisering (STIM-OA) ersätter rådet upp till 50% av publiceringskostnaden. Som förutsättning krävs att lärosätena har egna publiceringsfonder.

Stödet från Forskningsrådet kan endast ges för gyllene OA. APC-kostnader i hybridtidskrifter ersätts inte. Forskningsrådet räknar med att publiceringsfonderna endast ersätter OA-publiceringar i tidskrifter som räknas till nivå 1 och 2 i den norska förteckningen över bedömda publiceringskanaler.

STIM-OA är ett tillfälligt, femårigt projekt (2015-2019). Efter 2019 förväntas publiceringskostnader ingå som en kostnadspunkt i alla projektansökningar till Forskningsrådet.

I Norge finns ett tydligt motstånd mot de traditionella förlagens hybridtidskrifter. De norska lärosätenas publiceringsfonder ersätter därför vanligtvis inte kostnader för hybrid OA.

Akademisk frihet

Möjligheten för forskare att själva ha möjligheten att välja var forskningsresultat skall publiceras är en självklar del av den akademiska friheten. I den norska diskussionen om OA har därför röster höjts för att försvara publicering i tidskrifter som inte ger möjlighet till OA.

Hur forskare skall kunna publicera sig i de tidskrifter som är de mest prestigefyllda inom ämnesområden där det inte finns något OA-alternativ, är en frågeställning som har ett stort symbolvärde.

Riktlinjer för öppen tillgång

Skrivningarna i det tvåsidiga dokumentet med titeln Nasjonale mål og retningslinjer for åpen tilgang til vitenskapelige artikler balanserar mellan behovet av tydlighet och förståelsen för nödvändigheten av övergångslösningar. Syftet med riktlinjerna är inte att ge bindande förhållningsregler, snarare att ge ett tillräckligt stöd för en bred övergång till OA.

Dokumentet består av tre delar: en inledning som presenterar mål och inriktning, själva riktlinjerna och slutligen specifika åtgärder för att säkerställa att målen kan nås.

Mål och inriktning

Kunnskapsdepartementet konstaterar inledningsvis att öppen publicering av vetenskapliga resultat stödjer den inomvetenskapliga utvecklingen samtidigt som den gynnar forskare, näringsliv och allmänhet: ”Resultater av offentlig finansiert forskning bør derfor være allment tilgjengelig.”

Den norska regeringens mål är att alla vetenskapliga tidskriftsartiklar skrivna av norska forskare, som finansierats med offentliga medel, skall vara öppet tillgängliga år 2024. För att nå målsättningen krävs både ett internationellt samarbete och ett nationellt ansvarstagande. Det senare inkluderar insatser från såväl enskilda forskare som från lärosäten, forskningsfinansiärer och myndigheter. Även om riktlinjerna endast gäller offentligt finansierad forskning uppmanas även näringslivet att följa dem.

Kunnskapsdepartementet lyfter fram The San Francisco Declaration on Research Assessment (DORA) som en förebild för värdering av forskning. Eftersom utgångspunkten för DORA är en bedömning av varje enskild artikels kvalitet istället för en bedömning av den tidskrift artikeln är publicerad i, verkar det som om departementet indirekt föreslår en omläggning av nuvarande modell för forskningsvärdering.

Snarare rör det sig dock om en betoning av att bedömningen av enskilda forskares prestationer vid bland annat anställningar och ansökningar om projektmedel skall grundas på innehållet och det vetenskapliga värdet av varje publicering, till skillnad mot den modell som används för värdering av lärosätens samlade publicering.

I förslaget till riktlinjer föreslogs att OA-tidskrifter skulle få en positiv särbehandling inom ramen för nuvarande modell för forskningsvärdering och därmed ges högre publiceringspoäng. I riktlinjerna har Kunnskapsdepartementet istället lyft fram skillnaden mellan värdering av enskilda forskares prestationer och värdering av hela lärosätens forskning.

Eftersom nuvarande bedömningsmodeller gynnar traditionella förlag och deras tidskrifter är det av stor vikt att meriterings- och bedömningssystem förändras och utvecklas när OA blir allt viktigare. Genom att kräva OA och samtidigt bedöma publiceringar på ett sådant sätt att OA riskerar att missgynnas kommer det inte att vara möjligt att nå målet för en övergång till OA. I ljuset av detta är det förståeligt att DORA lyfts fram som modell för bedömningen på artikel- och forskarnivå.

Nationella riktlinjer

Riktlinjerna omfattar fyra huvudområden:

  1. Val av publiceringsform
  2. Arkivering
  3. Bibliotekslicenser
  4. Finansiering

Val av publiceringsform
Utgångspunkten är att vetenskapliga artiklar som tillkommit med stöd av offentliga medel skall göras öppet tillgängliga. För att kravet inte skall upplevas som ett kraftigt begränsande hinder för vetenskaplig publicering, finns det en begränsad möjlighet för undantag: OA-tidskrifter skall alltid väljas ”der det er faglig forsvarlig”. Inom vetenskapsområden där det saknas OA-tidskrifter eller där skillnaden i meritvärderingshänseende är mycket stor mellan en traditionell tidskrift och en OA-tidskrift, kan publicering i en traditionell tidskrift därmed ändå vara möjlig. Egenarkivering i form av grön OA förväntas i sådana fall göra artiklarna öppet tillgängliga.

Däremot finns det en striktare gräns mot tidskrifter som inte tillåter grön OA: ”Kun i unntakstilfeller kan artikler basert på offentlig finansiering publiseres i tidsskrifter som ikke tillater tilgjengeliggjøring i vitenarkiv.”

Ansvaret för valet av tidskrift vilar alltid på den enskilde forskaren.

Arkivering
Senast vid publiceringen skall en kopia av artikeln laddas upp i ett öppet arkiv. Kravet gäller oavsett om det vid publiceringstillfället är möjligt att göra artikeln öppet tillgänglig eller inte.

Även om det inte framgår av riktlinjerna, antar jag att kravet på uppladdning av artiklar med embargoperioder inte innebär att de blir omedelbart tillgängliga. I så fall medför uppladdningen att kravet på arkivering omedelbart uppfylls, medan embargoperioden i dessa fall innebär en fördröjning av det öppna tillgängliggörandet.

Arkiveringen skall ske genom registrering och uppladdning i Cristin. Om forskarens organisation inte har tillgång till Cristin, används BIBSYS, den nationella bibliotekskatalogen.

Norges forskningsråd tillåter även uppladdning i internationella ämnesbaserade arkiv, något som inte är möjligt enligt Kunnskapsdepartementets riktlinjer. Frågan kommer dock att utredas vidare.

Arkivdeponerade artiklar skall alltid vara granskade och godkända för publicering, vilket i kommentarerna till riktlinjerna preciseras på följande sätt:

Dette innebærer at versjonen av artikkelen som deponeres som et minimum skal være en versjon etter fagfellevurdering (ofte kalt postprint). Noen utgivere tillater at den endelige publiserte versjon deponeres, noe som er å foretrekke.”

Ansvaret för arkivering finns hos både forskaren och den organisation som forskaren tillhör.

Bibliotekslicenser
Bibliotek och bibliotekskonsortier, som sluter avtal med förlag för tillgång till elektroniska tidskrifter, har ansvar för att alla nya avtal inkluderar och stödjer OA. Två specifika krav ställs på avtalen:

  • Avtalsvillkoren får inte vara sekretessbelagda.
  • OA-inslaget skall inte medföra någon ökning av totalkostnaden.

Nationellt och internationellt samarbete lyfts fram som förutsättningar för förhandlingar med förlagen.

Finansiering
Alla organisationer som finansierar forskningsprojekt skall också bekosta OA-publicering. Forskningsutförande organisationer skall inkludera kostnader för OA i sin budget.

Forskare och deras institutioner har ett ansvar för att, i samverkan med vetenskapliga samfund och professionella nätverk, verka för att stödja och utveckla former för OA-publicering med hög kvalitet och rimliga priser.

Specifika åtgärder

Den norska regeringen kommer att stödja en rad olika åtgärder för att underlätta övergången till OA. Om åtgärderna kräver ökade budgetramar är regeringen villig att ta hänsyn till det i de årliga budgetprocesserna.

I Kunnskapsdepartementets dokument presenteras fem åtgärder:

  • Förbättring av funktionaliteten för uppladdning av artiklar via Cristin.
  • Tillsättning av en utredning rörande inrättandet av ett samlat, nationellt publiceringsarkiv.
  • Införande av en regel som medför att endast artiklar som deponerats i lärosätens publiceringsarkiv eller ett eventuellt nationellt arkiv kommer att räknas i det resultatbaserade fördelningssystemet. (Regeln kan först tillämpas när ett nationellt arkiv finns på plats eller när alla lärosäten har egna publiceringsarkiv.)
  • Stöd till utveckling av nationella och internationella finansieringsformer för OA.
  • Stöd till vidareutveckling av mätmetoder och statistik för OA.

Avslutande kommentarer

Både förslaget och de slutliga riktlinjerna bygger vidare på de förutsättningar som skapats av Norges forskningsråd. Kravet på arkivering och den låga arkiveringsgraden har först utredarna och sedan regeringen velat hantera genom att föreslå en gemensam publiceringsdatabas som ger en förenklad möjlighet till forskningsutvärderingar och som även kan fungera som underlag för fördelning av delar av lärosätenas anslag. Genom att koppla arkivering till medelstilldelning kommer antagligen andelen arkiverade artiklar att öka snabbt.

Utredarna föreslog belöningar för OA-publiceringar genom extrapoäng och genom en generös bedömning av OA-tidskrifternas vetenskapliga kvalitet. Regeringen har dock inte velat införa vare sig OA-belöningar eller förändringar av de strikta bedömningskriterierna för nivåindelningen av vetenskapliga tidskrifter.

Eftersom den norska modellen blivit en etablerad form för värdering av tidskrifter och dessutom tjänat som förebild för liknande listor i bland annat Danmark och Finland, är det förståeligt att den norska regeringen inte vill riskera en kvalitetssänkning. Särskilt inte som det finns långt gångna planer på ett samarbete kring ett gemensamt nordiskt tidskriftsregister.

I ett viktigt avseende är regeringens riktlinjer otydligare än utredarnas förslag och Norges forskningsråds regler. Det gäller hybrid OA som överhuvudtaget inte nämns i riktlinjerna, medan både utredarna och forskningsrådet tydligt tagit avstånd från denna publiceringsform. Kanske anser regeringen att det inte behövs ett sådant förtydligande eftersom forskningsrådet ändå inte ersätter kostnader för hybrid OA? I Norge finns ett utbrett missnöje med de traditionella förlagens stora licenskostnader och tillkommande höga kostnader för hybrid OA, vilket möjligtvis ytterligare talar för att ett förtydligande inte är nödvändigt.

En annan otydlighet rör bibliotekskonsortiernas licensförhandlingar med förlagen. Enligt riktlinjerna skall bibliotek och konsortier ”sørge for at avtalene fremmer åpen tilgang uten økte totalkostnader”. Formuleringen kan tolkas som att ordet totalkostnader avser den summa som motsvarar licenskostnaderna, vilket till exempel är utgångspunkten för de förhandlingar som förs av det tyska konsortiet Projekt DEAL.

En annan tolkning skulle kunna vara att ordet totalkostnader motsvarar summan av licenskostnader och bibliotekens utgifter för APC i förlagens hybridtidskrifter. Den senare innebörden är utgångspunkten för förlagen i förhandlingar med biblioteken.

Eftersom hybrid OA bör vara ovanlig i Norge är det därför sannolikt att regeringen underförstått inte inkluderar publiceringskostnader i riktlinjens användning av ordet totalkostnader.

För att kunna nå målet med 100% OA år 2024 är det absolut nödvändigt att alla forskare ger sitt stöd genom att välja bort publiceringar som inte är OA. De forskare som för närvarande inte har möjlighet till OA-publicering, på grund av avsaknaden av seriösa OA-tidskrifter inom sina ämnesområden, är därför viktiga att ta hänsyn till. I den norska regeringens riktlinjer ges ett utrymme för deras publiceringsbehov, samtidigt som förväntningar på utvecklandet av nya OA-publiceringsformer inom dessa ämnesområden är tydligt formulerade. Förhoppningen är antagligen att problemet kommer att vara löst inom några år.

Som helhet ger de norska riktlinjerna för OA en god bild av den utveckling som regeringen önskar. De är skrivna för norska förhållanden men bör ändå vara av intresse för oss i Sverige.

_________________________

Kunnskapsdepartementets mål och riktlinjer kan laddas ned i pdf-format:

https://www.regjeringen.no/contentassets/ae7f1c4b97d34806b37dc767be1fce76/nasjonale-mal-og-retningslinjer-for-apen-tilgang-til-vitenskapelige-artikler.pdf

På den norska regeringens webbplats finns även kommentarer till riktlinjerna:

https://www.regjeringen.no/no/tema/forskning/artikler/open-tilgang-til-vitskapelege-artiklar/utdypende-informasjon-og-sporsmalsvar-om-retningslinjene-for-apen-tilgang-til-vitenskapelige-artikler/id2567801/

En presentation av utredningens förslag har tidigare publicerats på Bibliotekshorisonten:

https://bibliotekshorisonten.wordpress.com/2016/07/24/open-access-i-norge/

Avsnitt 3.7 i Tilstandsrapport for høyere utdanning 2017 behandlar OA:

https://www.regjeringen.no/contentassets/d13d5235bbfd42f68b1795112fdb5e1a/tilstandsrapport-hovedrapport-2017_nett.pdf

San Francisco Declaration on Research Assessment (DORA) finns tillgänglig i fulltext:

http://www.ascb.org/files/SFDeclarationFINAL.pdf

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s