Förhandlingar med Elsevier

2013 publicerades drygt 50% av alla vetenskapliga artiklar i tidskrifter som ägdes av endast fem förlag: Elsevier, SAGE, Springer, Taylor & Francis och Wiley. Av dessa var Elsevier det största och mest vinstgivande företaget. Sedan dess har de dominerande förlagens samlade marknadsandel knappast minskat. Vinsterna har heller inte gjort det.

Hur stora belopp som enskilda lärosäten och forskningsinstitut betalar till förlagen för att få tillgång till de vetenskapliga tidskrifterna, har i de flesta länder fram till helt nyligen varit en uppgift som det inte funnits någon möjlighet att ta reda på. Genom sekretessbestämmelser i licensavtalen mellan förlag och lärosäten, har ett eventuellt avslöjande varit att betrakta som ett avtalsbrott, med potentiellt mycket höga skadeståndskrav som följd. Beloppen har därför varit en noga bevakad hemlighet.

För att undersöka om sekretessklausulerna i avtalen är förenliga med offentligt finansierad verksamhet har personer och organisationer i olika länder under de senaste åren begärt att få ta del av uppgifterna. De komplicerade juridiska aspekterna har vanligtvis medfört att frågan varit tvungen att avgöras i domstol. I land efter land har domstolarna bedömt att allmänintresset väger tyngre än skrivningarna i avtalen. Bland de länder där kostnaderna därmed kunnat göras tillgängliga finns Storbritannien, Finland, Schweiz och Nederländerna.

De holländska beloppen kan tjäna som ett belysande exempel. Under 2015 betalade lärosäten i Nederländerna sammanlagt EUR 42.274.000 för sina prenumerationer på tryckta och elektroniska tidskrifter, fördelat enligt följande:

  • Elsevier, 28%
  • Wiley, Springer, Taylor & Francis, SAGE, 23%
  • American Chemical Society, Kluwer, Oxford University Press, 11%
  • Övriga förlag, 38%

Till de fem största förlagen betalades sammanlagt 51% av de totala prenumerationskostnaderna. Elseviers andel var hela 28% (vilket utgör 55% av beloppen till de fem dominerande förlagen). Hur stora belopp som betalats till Elsevier och de andra förlagen under 2016 har, såvitt jag vet, ännu inte offentliggjorts.

Eftersom Elsevier är det dominerande vetenskapliga förlaget i världen, har merparten av den kritik som riktas mot marknaden för vetenskapliga tidskrifter kommit att fokuseras på Elsevier. Det är inte utan anledning som förlagets agerande kritiseras, men det är viktigt att hålla i minnet att Elseviers affärsmetoder inte är unika. Mycket av den kritik som riktas mot Elsevier kan även riktas mot branschen som helhet. Det som dock gör Elsevier till ett specialfall är att förlaget i kraft av sin marknadsdominans länge har kunnat driva en så framgångsrik och kompromisslös förhandlingslinje.

Under de senaste åren har lärosäten i allt fler länder börjat ställa hårdare krav på Elsevier. Efter decennier med stora, årliga prisökningar är det inte längre en lägre prisökningstakt, utan kostnadsreduktioner som är lärosätenas mål. Till detta kommer krav på OA.

Med ett enda undantag har Elsevier inte tillgodosett något av lärosätenas huvudkrav. Istället har förlaget framgångsrikt lyckats hålla OA borta från diskussionerna och dessutom kunnat sluta avtal med fortsatta, årliga prisökningar. Undantaget är förhandlingen med representanter för lärosätena i förlagets hemland, Nederländerna.

För att kunna ge de holländska lärosätena en större tyngd i förhandlingarna hade bibliotekskonsortiet ersatts av en förhandlingsgrupp bestående av rektorer och administrativa chefer på landets universitet. Trots hårdare motstånd än i tidigare förhandlingar gick Elsevier inte med på några eftergifter. Efter långvariga och resultatlösa förhandlingar, avbröts diskussionerna och en bojkott av Elsevier initierades. Efter ett och ett halvt års förhandlingar kunde slutligen ett avtal undertecknas.

När de holländska förhandlarna i december 2015 slöt ett avtal med Elsevier, var det första gången som förlaget gått med på att introducera OA i ett licensavtal. Som ett resultat av avtalet kan holländska forskare under 2016 publicera 10% av sina artiklar i 140 av Elseviers hybridtidskrifter utan tillkommande publiceringskostnader. Andelen artiklar höjs med 10 procentenheter per år för att 2018 uppgå till 30%, men antalet berörda hybridtidskrifter förblir 140 under den treåriga avtalsperioden. Totalt publicerar Elsevier drygt 1.600 hybridtidskrifter och ca. 400 OA-tidskrifter.

Trots den begränsade framgången måste ändå det holländska avtalet betraktas som ett viktigt trendbrott. Framgången framstår dock ännu som en isolerad händelse, eftersom något liknande avtal därefter inte har slutits. I till exempel Storbritannien resulterade förhandlingarna i ett femårigt avtal med årliga prisökningar och fortsatta diskussioner om OA-frågan under avtalsperioden.

Till skillnad mot sina brittiska kollegor, slöt det finska bibliotekskonsortiet endast ett ettårigt licensavtal med Elsevier inför 2017. Liksom i Storbritannien kommer OA-förhandlingarna att fortsätta. På grund av det kraftigt ökande missnöjet med Elsevier, verkar de finska förhandlarna inte vara beredda att ge upp sina krav, men om ett så litet land som Finland kommer att kunna stå emot Elseviers styrka återstår ännu att se. Utan eftergifter riskerar landets lärosäten att stå utan ett licensavtal under 2018.

Elseviers trumfkort är att de kontrollerar en så stor och viktig del av marknaden för vetenskaplig publicering. En situation utan tillgång till förlagets tidskrifter framstår därför som ett reellt hot för lärosäten och deras forskare. Hur stort hotet egentligen är, har hittills få velat ta reda på. Under 2017 kommer dock lärosäten i de tre länderna Tyskland, Taiwan och Peru, att få en möjlighet att studera effekterna av att inte ha licensavtal med Elsevier.

Sammanlagt 60 tyska lärosäten och forskningsinstitut saknar från årsskiftet tillgång till Elseviers tidskrifter sedan förhandlingarna brutit samman i december 2016. Sporrade av det holländska exemplet, har det även i Tyskland skapats en nationell förhandlingsdelegation med representation från lärosätenas högsta ledning. Trots de stora, samlade resurserna har lärosätena inte lyckats rubba Elsevier. En likartad situation har uppkommit på Taiwan där 75% av lärosätena inte längre har tillgång till Elseviers tidskrifter.

I både Tyskland och Taiwan har forskningsbiblioteken börjat arbeta med alternativa sätt för att kunna tillhandahålla vetenskapliga artiklar från det största vetenskapliga förlaget. En ökning av fjärrlånevolymerna är sannolikt att vänta. Om forskarna på egen hand kan lösa problemet vet vi ännu inte. Genom den fria tillgången till artiklar på olika forskarnätverk kan det kanske visa sig att fjärrlånen endast uppvisar en begränsad ökning – och då kanske i första hand för studenter?

Avsaknaden av Elseviers tidskrifter i Tyskland och Taiwan är lärosätenas medvetna val i en hård förhandlingsstrategi. Situationen i Peru är däremot en helt annan. Sedan den 1 januari 2017 finansierar den peruanska staten inte längre kostnaden för Elseviers tidskrifter på plattformen ScienceDirect och inte heller kostnaden för Elseviers databas Scopus. Eftersom lärosätena på egen hand inte kan bekosta tillgången, har den därmed upphört.

Peru har tidigare haft möjlighet att få subventionerad tillgång till vetenskapliga informationsresurser genom programmet Research4Life. Sedan 2002 har det FN-ledda programmet kunnat ge fler än 100 utvecklingsländer i Sydamerika, Afrika och Asien en möjlighet att kunna ta del av innehållet i ett stort antal databaser och fulltextresurser till mycket låga kostnader. Förutsättningen är att landet räknas till gruppen låginkomstländer enligt FN-definitioner.

Efter en längre period med god ekonomisk tillväxt passerade Peru fattigdomsgränsen 2012, vilket medförde att landet inte längre kunde ta del av de rabatterade priserna för abonnemang på vetenskapliga publikationer. Från och med 2014 tog därför den peruanska staten genom Consejo Nacional de Ciencia, Tecnología e Innovación Tecnológica (CONCYTEC) över ansvaret genom att finansiera de betydligt högre ordinarie kostnaderna. Ett antal centrala informationsresurser valdes ut för att ingå i satsningen, däribland de båda från Elsevier.

Den höga kostnaden och de betydande, årliga prisökningarna fick efter endast tre år till följd att den peruanska regeringen avbröt finansieringen för Elseviers produkter. Det verkar dock som om finansieringen av fulltextresurser från EBSCO, IEEE, SAGE och Wiley kvarstår tills vidare.

Hur förhandlingarna mellan CONCYTEC och Elsevier har förlöpt är inte offentliggjort. Det verkar dock som om CONCYTEC accepterat Elseviers avtal och nu försöker få regeringen att betala kostnaden trots prisökningarna. Om det skulle stämma har Elsevier ännu en gång lyckats med att få sin motpart i en förhandling att bli ett effektivt stöd för att få acceptans för villkoren i ett licensavtal. Att förlag lyckas med den bedriften är inte en helt ovanlig företeelse.

Avslutande kommentarer

Eftersom allt fler lärosäten börjat anse att kostnaderna för tidskriftsabonnemang skenat iväg bortom all kontroll, samtidigt som kraven på OA-publicering blivit allt tydligare, har förhandlingar med förlag i allt ökande grad förvandlats från att ha varit diskussioner om storleken på årliga kostnadsökningar, till att bli möten med allt hårdare krav på kostnadsreduktioner och introduktioner av OA. Eftersom den nya förhandlingssituationen därmed innebär ett avsteg från tidigare förhandlingstradition, finns ett stort behov av en ny strategi från lärosätenas sida.

För att kunna hejda kostnadsinflationen och samtidigt styra in utvecklingen mot OA behöver lärosätena skaffa sig en betydligt starkare förhandlingsposition än tidigare. Det räcker inte längre med att enskilda lärosäten eller ens nationella bibliotekskonsortier är förlagens motparter. I allt högre utsträckning krävs internationell samverkan, internationell samsyn och en vilja att sätta hårt mot hårt. För att lyckas med det behöver biblioteken ett uttalat stöd från – och en nära samverkan med – forskare och den högsta ledningen på högskolor och universitet.

 


De nederländska bibliotekens prenumerationskostnader finns redovisade på VSNUs webbplats (på engelska):
http://vsnu.nl/en_GB/cost-of-publication

Den finska synen på förhandlingarna med Elsevier presenteras i en pressrelease från Nationalbiblioteket (på svenska):
https://www.kansalliskirjasto.fi/sv/nyheter/forskningssamfundet-i-finland-och-elsevier-fortsatter-forhandlingarna-om-open-access

En särskild webbplats för finska forskare med en möjlighet att underteckna en protestskrivelse riktad mot de vetenskapliga förlagen har skapats (på svenska):
http://tiedonhinta.fi/sv/deklaration/

Research4Life har en egen webbplats (på engelska):
http://www.research4life.org/

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s