Ett år med offset

Brittisk OA-politik

När Department for Business, Innovation & Skills i juli 2012 meddelade att all offentligt finansierad brittisk forskning skall göras fritt tillgänglig för alla, innebar det att huvuddragen i den utredning som letts av Dame Janet Finch blivit den brittiska regeringens politik.

Utredningens förslag var att forskningsresultat skall publiceras som gyllene OA, med hybridtidskrifter och rena OA-tidskrifter som likvärdiga publiceringskanaler. Myndigheter och forskningsfinansiärer uppmanades att ställa om sina stödmodeller så att de inkluderade publiceringsavgifter (APC).

Den forskningspolitiska OA-satsningen kan sägas ha haft två huvudsyften, dels att göra brittisk forskning tillgänglig för så många som möjligt, dels att framtvinga en övergång från ett prenumerationsbaserat till ett avgiftsfinansierat publiceringssystem. Den brittiska regeringens uppfattning var att kostnaderna för övergången skulle delas lika mellan förlag och lärosäten. Förhandlingar mellan bibliotekskonsortiet Jisc och de olika förlagen i samband med konsortieavtal för e-tidskriftspaket förväntades kunna leda till en acceptabel kostnadsfördelning.

Det visade sig snart att lärosäten och andra forskningsinstitutioner inte på egen hand skulle kunna klara de kostnadsökningar som blev följden av den nya politiken. Genom omfördelningar i forskningsbudgeten sköt därför regeringen till ytterligare medel.

Efterhand visade det sig att lärosätenas kostnader, trots tillskotten, ökade långt mer än vad någon hade förväntat sig. Begreppet double-dipping myntades för att beskriva fenomenet med att lärosäten nu dels betalade för att få tillgång till tidskrifter, dels betalade publiceringsavgifter för sina forskares OA-artiklar i samma tidskrifter. För forskningsintensiva lärosäten kunde det samlade beloppet innebära en fördubbling eller mer av de tidigare kostnaderna.

Jisc har därför försökt introducera en klausul om reducering av totalkostnaderna i sina konsortieavtal. Tanken var att genom att prenumerationsavgifter och publiceringsavgifter minskas i relation till varandra borde det uppkomma en reduktion av den samlade kostnaden för lärosätena (total cost of publication, TCP). De nya avtal där olika kostnadstyper räknas av mot varandra kom att kallas offset-avtal.

En studie av offset-avtalen

För att svara på frågan om offset-avtalen haft avsedd verkan och därmed kunnat reducera de stora kostnadsökningarna, har en uppföljning gjorts av Stuart Lawson vid University of London. I en nyligen publicerad rapport har han studerat effekterna av offsetavtalen under 2015. Nya uppföljande rapporter för 2016 och 2017 planeras.

De 34 institutioner som frivilligt ställt sina uppgifter till förfogande är huvudsakligen de mest forskningsintensiva lärosätena, vilket medför att undersökningen därför inte är baserad på något representativt urval av brittiska lärosäten.

Tillsammans svarar de studerade lärosätena för ca 50% av de samlade abonnemangskostnader som hanteras av Jisc. De mottog ca 66% av det OA/APC-stöd som betalades ut av de sju forskningsfinansiärer som samverkar i Research Councils UK (RCUK). (Sammanlagt betalade RCUK nästan 23 miljoner pund i APC-stöd till 107 institutioner under 2015.)

Offset-avtalen baseras på paketabonnemang på förlagens tidskrifter, så kallade big deals. Abonnemangen inkluderar endast prenumerationsbaserade tidskrifter, vilket får till följd att offset-avtalens kostnadsreduktioner avser OA-publicering i prenumerationsbaserade tidskrifter, så kallade hybridtidskrifter. Förlagens OA-tidskrifter berörs däremot inte av offset-avtalen.

Fem brittiska offset-avtal

För helåret 2015 hade Jisc förhandlat fram offset-avtal med fem förlag: Institute of Physics (IOP), Royal Society of Chemistry, SAGE, Taylor & Francis och Wiley.

Eftersom offset-avtal är inte en standardiserad avtalstyp, är skillnaderna mellan dem stora. Nedan presenteras huvuddragen i de fem offset-avtalen.

Institute of Physics Publishing
90% av ett lärosätes publiceringsavgifter för förlagets hybridtidskrifter räknas av mot nästa års prenumerationskostnader och utgifter för APC.

Royal Society of Chemistry
Lärosäten med abonnemang på förlagets tidskriftspaket och databaser får koder som ger rätt till publicering utan författaravgift. Koderna administreras vanligtvis av lärosätets bibliotek.

SAGE
Alla lärosäten som abonnerar på tidskriftspaketet SAGE Premier Collection får rabatterad APC vid publicering i ett stort antal av förlagets hybridtidskrifter. APC är efter rabatt GBP 200.

Taylor & Francis
Lärosäten med abonnemang på Taylor & Francis tidskrifter genom big deal-avtal med Jisc är berättigade till rabattkuponger för APC-publicering. Antalet rabattkuponger beräknas som summan av lärosätets utgifter till Taylor & Francis, dividerat med förlagets genomsnittliga APC (=GBP 1.788). En rabattkupong ger sedan 75% reducering av publiceringsavgiften, dvs kostnaden blir efter rabatt i genomsnitt ca GBP 450.

Wiley
För att betala forskares publiceringskostnader (APC) i Wileys tidskrifter måste ett lärosäte i förväg skapa ett särskilt konto hos Wiley, ett så kallat Wiley Open Access Account (WOAA). Det minimibelopp som krävdes på kontot var under 2015, GBP 12.800. Offset-avtalet berättigar till en kreditåterbetalning som ges i proportion till de samlade prenumerations- och APC-kostnader som ett lärosäte betalat till Wiley under det föregående året; ju högre kostnader, desto större återbetald kredit. Krediten samlas på ett kompletterande kreditkonto. Kostnaden för APC dras i första hand från kreditkontot, när det är tomt tas pengarna från WOAA.

Under hösten 2015 introducerade Springer en ny typ av offset-avtal, Springer Compact. Avtalet är av så kallad flipped model, dvs den huvudsakliga kostnaden avser publiceringskostnader och inte som i tidigare offset-avtal, prenumerationskostnader. Genom att avtalet är förhållandevis lättadministrerat har det snabbt blivit populärt bland brittiska bibliotek och forskare. Avtalet har därför resulterat i ett stort antal artikelpubliceringar i Springers hybridtidskrifter. Springer ingår dock först i 2016 års brittiska uppföljningsrapport.

Offset-avtalens effekter

Under perioden 2010-2014 var prisökningen på de fem förlagens tidskriftspaket sammanlagt 28%. Från 2014 till 2015 steg prenumerationskostnaderna med 3%, trots offset-avtalen. Om APC inkluderas blev den samlade kostnadsökningen 17% för de 34 lärosätena under 2015.

2015 utgjorde prenumerationskostnaderna 88% av de 34 brittiska lärosätenas samlade utgifter till de fem förlagen. Utgifterna för APC motsvarade 12%. Wiley, Taylor & Francis och SAGE erhöll 84% av de sammanlagda APC-utgifterna, Wiley svarade ensamt för 69%.

De tre stora förlagen mottog tillsammans 93% av de 34 lärosätenas prenumerationsavgifter (Wiley, 49%). De två mindre förlagens andel av prenumerationsavgifterna var endast 7%, men de erhöll 16% av APC-utgifterna.

Antalet artiklar finansierade med APC inom ramen för offset-avtalen kan inte anges exakt. För Institute of Physics saknas uppgiften, för övriga fyra avtal var det totala antalet APC-finansierade artiklar 669 stycken. I undersökningen har antalet Institute of Physics-artiklar uppskattats till 125.

För att beräkna offset-avtalens besparingar har de faktiska kostnaderna för APC jämförts med uppskattningar av de kostnader som skulle ha uppkommit utan offsetavtal. Beräkningarna baseras på det antal APC-finansierade artiklar som publicerades under 2015. Genom att multiplicera antalet med prisreduktionen har ett insparat belopp kunnat räknas fram per avtal.

Det insparade beloppet har sedan jämförts med det totalbelopp, bestående av prenumerationskostnader och APC, som betalats till förlaget. För de stora förlagen beräknades besparingarna uppgå till i genomsnitt 4%; för de två mindre förlagen till i genomsnitt 20%:

  • Royal Society of Chemistry, 32,0%
  • Institute of Physics, 11,8%
  • Wiley, 4,6%
  • Taylor & Francis, 3,8%
  • SAGE, 3,6%

Sammanlagt uppskattas på så sätt drygt 1,2 miljoner pund ha sparats in genom offsetavtalen:

”However, this is not the whole picture. Although there is no evidence yet of authors changing where they publish based on the presence of offset agreements, some APCs that were offset may simply not have been paid if there were no agreements. Unfortunately, it is not possible to estimate accurately what institutions might have paid in 2015 in the absence of offsetting.”

Citatet belyser den grundläggande problematiken kring beräkningar av besparingar genom offset-avtal. Eftersom det inte är möjligt att ange antalet artiklar som skulle publiceras utan offset-avtal, blir uppskattningarna med nödvändighet mer eller mindre exakta approximationer. De belopp som presenteras utgår dock alltid från det antal artiklar som publicerats, inte från hur många som skulle ha publicerats utan avtal. Beräkningarna kan därför antingen ge en rimlig bild av besparingar eller visa hur artikelpublicering rör sig mot förlag med fördelaktiga och enkla villkor.

Helt klart är att effekterna av offset-avtalen varierar stort. Särskilt intressant att notera är att för två förlag, Royal Society of Chemistry och SAGE, var lärosätenas inbesparade belopp större än deras samlade kostnader för APC. Inget av förlagen kommer troligtvis att förlänga sitt offset-avtal med de villkor de hade under 2015. Royal Society of Chemistry har redan tidigare meddelat att man avslutar sin OA-satsning, Gold for Gold.

Eftersom studiens 34 lärosäten utgör ett segment bestående av relativt likvärdiga, forskningsintensiva lärosäten är det möjligt att presentera besparingar som troligtvis avspeglar situationen på de flesta av dem. Skulle däremot även mindre lärosäten med små forskningsvolymer ingå i studien, är det sannolikt att besparingarna skulle variera avsevärt mellan olika lärosäten.

Ju mindre lärosäte, desto större betydelse har den kostnadsökning som varje enskilt offset-avtal i sig ger upphov till. För de mest forskningsintensiva lärosätena blir däremot reduktionen per APC-finansierad artikel avgörande. Med små eller endast begränsade rabattsatser kan effekten bli mycket stora kostnadsökningar för de största lärosätena.

Om rabattsatser baseras på föregående kalenderårs utgifter, kan stora kostnadsvariationer uppkomma mellan åren, vilket försvårar planering och uppföljning.

För beräkningar av lärosätenas besparingar måste även hänsyn tas till de tillkommande administrativa kostnaderna för APC-hantering. Dessa kan beräknas på olika sätt och varierar därför mellan olika lärosäten och avtal. Även om kostnaden i sig endast är en mycket liten del av den samlade publiceringskostnaden, kan beloppet ändå bli förhållandevis stort för ett enskilt lärosäte.

Offset-avtalens framtid

Syftet med offset-avtalen är att reducera de parallella kostnader för prenumerationer och publicering som lärosätena tvingas till under en övergång från en prenumerationsbaserad till en avgiftsfinansierad publiceringsform. Det är därför av stor vikt att avtalen har ett tydligt mål med preciseringar av hur förlagen kommer att agera under och efter övergångsfasen. Inte minst viktigt är att klargöra vad som skall ske om en övergång inte genomförs. Utan förtydliganden på dessa punkter finns det en stor risk för att avtalen endast leder till en situation med bestående, höga kostnadsnivåer för lärosätena.

I Storbritannien finansierar två forskningsfinansiärer (RCUK och Wellcome Trust) ca 90% av alla kostnader för publiceringsavgifter. Om ersättningar för APC kommer att ingå i forskningsfinansiärernas stödformer efter juli 2018 är ännu osäkert. Få lärosäten skulle kunna finansiera ett bortfall från forskningsfinansiärerna.

Förlagens intresse av att behålla modellen med big deals kommer sannolikt att medföra att offset-avtal i olika utföranden kommer att erbjudas konsortier under lång tid framöver:

”all existing agreements require an institution to maintain a subscription to a big deal – in some cases over multiple years – in order to receive any benefit from offsetting. The largest subscription publishers tend to be the largest recipients of APC funds because 74–80% of APCs tracked in the UK are paid to hybrid journals, which will only change if funders and institutions take action to stop it. So tying offset agreements to big deals will continue to consolidate market concentration – potentially amplifying the dysfunctional nature of the subscription market.”

Det verkar som om offset-avtalen är här för att stanna. Om det är en god eller en dålig utveckling finns det olika uppfattningar om.

Olika uppfattningar finns också om huruvida en besparing på 1,2 miljoner pund är ett bra resultat för de fem brittiska offset-avtalen. Summan motsvarar ca 6% av de 34 lärosätenas samlade utgifter i form av abonnemang och APC till de fem förlagen under 2015. Offset-avtalen innebar en kostnadsökning på 17%.


Stuart Lawsons rapport finns på Figshare:

Lawson, Stuart (2016): Report on offset agreements : evaluating current Jisc Collections deal. Year 1 – evaluating 2015 deals.
https://figshare.com/articles/Report_on_offset_agreements_evaluating_current_Jisc_Collections_deals_Year_1_evaluating_2015_deals/4047777

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s