Studenters e-boksläsning

Våren 2014 genomförde Diane Mizrachi en enkätundersökning vid University of California i Los Angeles för att ta reda på om studenterna föredrar e-böcker eller tryckta böcker för sina studier. Hon utgick från tre frågeställningar:

  • Vilket bokformat föredrar studenter för sina akademiska studier?
  • Vilka faktorer påverkar deras val?
  • Hur påverkar dessa faktorer deras agerande?

Mizrachis studie var inte den första som behandlade frågorna, det var däremot den första som försökte skapa en större förståelse för samspelet mellan bokformat, tillgänglighet, läsförståelse, kostnader och läsningens betydelse för olika kursmoment under en utbildning. Tidigare studier har berört delar av den komplexa problematiken, men inte försökt ge en bredare bild av orsakerna till studenters val av bokformat.

När studien publicerades 2015 väckte den relativt stor uppmärksamhet. En återkommande fråga var om Mizrachis undersökning endast avspeglade förhållanden i USA eller om hennes slutsatser även kunde överföras till andra länder. För att utröna hur pass generella Mizrachis resultat var, bildades en internationell samverkansgrupp för att genomföra samma enkätundersökning även i andra länder.

Med namnet Academic Reading Format International Study (ARFIS) har undersökningen återupprepats (med mindre anpassningar) i åtskilliga länder. Resultaten från bland annat Storbritannien, Norge, Finland, Kroatien, Portugal, Slovenien och Rumänien har visat sig vara desamma som resultaten vid University of California.

Så vad har man då kommit fram till? Den viktigaste slutsatsen är att en stor majoritet av studenterna föredrar att läsa kursböcker och andra studierelaterade böcker i tryckt form.

För att kunna förklara resultatet gör Mizrachi en åtskillnad mellan tre olika typer av läsning:

  • för informationsinhämtning
  • för underhållning
  • för förståelse

Akademiska studier förutsätter intensivläsning av texter för djupare förståelse av det aktuella ämnet. Intensivläsning kräver koncentration och uppmärksamhet, ofta även anteckningar under läsningen och i efterhand omläsningar av hela eller delar av texten. Inte något av detta underlättas av e-böcker, tvärtom visade det sig att e-böckerna gör läsarna mindre fokuserade på texten, gör det svårare för dem att anteckna och sällan resulterar i repetition eller omläsning. De flesta läsare minns även innehållet i en tryckt text betydligt bättre än om den lästs på en bildskärm.

För att öka läsförståelsen gör många studenter pappersutskrifter från e-böckerna. Läsning på papper ger dem bättre möjligheter till fokuserad läsning samtidigt som det förenklar möjligheterna till anteckningar och repetition, vilket alltihop är sådant som hjälper till att bevara det lästa i minnet.

Förutom dessa kognitiva effekter berättade ett stort antal studenter att e-boksläsning gör dem tröttare än läsning på papper. Orsaken är ofta huvudvärk och ansträngda eller irriterade ögon. Resultatet blir korta läsperioder framför bildskärmen.

Långa texter och böcker som är centrala för studierna och därför behövs under längre tidsperioder föredras i stort sett alltid i tryckt form. Om texterna däremot inte är omfångsrika (färre än 5-10 sidor) eller böckerna endast behövs för en kortare tidsperiod som kompletterande bredvidläsning, är dock de flesta studenter mer pragmatiska. I dessa fall blir e-böckerna mer intressanta genom att de är lätt tillgängliga, att texterna bara behöver skumläsas och att det vid behov vanligtvis finns möjligheter att skriva ut de få sidor som behöver läsas mer intensivt. Korta texter av den här typen kan en stor del av studenterna även tänka sig att läsa på bildskärm.

Studenters val av bokformat varierar därmed beroende på ett flertal faktorer av vilka de viktigaste verkar vara intensivläsningsbehov, tidspress, tillgänglighet och kostnader. I vissa fall leder valen till e-böcker, i andra fall till tryckta böcker eller pappersutskrifter:

”They are more likely to read, or prefer to read, texts which introduce new knowledge or complex material in print because they feel they need to employ deep reading strategies. Familiarizing themselves with less complex information can be accomplished effectively online using scanning and browsing strategies.”

Avslutande kommentarer
Intresset för e-böcker har till stor del varit inriktat på frågor om förlag, plattformar och upphovsrätt. Mizrachis undersökning har visat att även kognitiva och studietekniska frågeställningar behöver introduceras i diskussionen.

Tryckta böcker har ännu många fördelar framför e-böcker. Det betyder dock inte att de många fördelarna med  e-böcker är betydelselösa. Med en teknikutveckling som underlättar intensivläsning i e-böcker kan kanske valet mellan de båda formaten i framtiden komma att se annorlunda ut.

I väntan på det, finns det många frågor som behöver ställas och besvaras. Till exempel: Hur skall bibliotek förhålla sig till resultaten från ARFIS? Bör de internationella erfarenheterna få konsekvenser för det praktiska biblioteksarbetet? Föranleder de till exempel en ny syn på kursboksbeståndet? Eller kanske på fördelningen mellan tryckt och elektronisk litteratur? Kan det finnas anledning att se över förvärvsplaner och mediapolicy?

I likhet med andra studier som introducerar nya perspektiv är Mizrachis studie en problematiserande och stimulerande utgångspunkt för ifrågasättande och nytänkande. Oavsett vad diskussionerna leder fram till, kommer vi under tiden att ha fått en mer nyanserad bild av e-boksanvändningen.

 


Litteratur

Diane Mizrachis studie
Mizrachi, Diane (2015): Undergraduates’ academic reading format preferences and behaviors. Journal of academic librarianship, vol. 41(3), s. 446-454.

Vid en konferens i Tallinn, hösten 2015, presenterades flera studier inom ramen för ARFIS, däribland två från nordiska grannländer
Kortelainen, Terttu (2015): Reading format preferences of Finnish university students. I: Kurbanoğlu, Serap et al (eds.): Information literacy : moving toward sustainability : Third European Conference, ECIL 2015, Tallinn, Estonia, October 19-22, 2015, revised selected papers. Cham : Springer, s. 446-454.

Landøy, Ane; Repanovici, Angela & Gastinger, Almuth (2015): The more they tried it the less they liked it : Norwegian and Romanian student’s response to electronic course material. I: Kurbanoğlu, Serap et al (eds.): Information literacy : moving toward sustainability : Third European Conference, ECIL 2015, Tallinn, Estonia, October 19-22, 2015, revised selected papers. Cham : Springer, s. 455-463.

Den senaste ARFIS-undersökningen kommer från Storbritannien
Ríos Amaya, Juliana & Secker, Jane (2016): Choosing between print and electronic … or keeping both? Academic Reading Format International Study (ARFIS) UK report. London : Learning Technology and Innovation (LTI).

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s