Open access i Norge

I januari 2016 tillsatte det norska Kunnskapsdepartementet en utredning med uppgift att föreslå nationella riktlinjer för fri tillgång till offentligt finansierad forskning. Redan efter fem månader kunde utredarna presentera sitt förslag: Nasjonale retningslinjer for åpen tilgang til forskningsresultater. Under juli går utredningen på remiss till berörda organisationer och myndigheter, vilka senast den 1 november 2016 förväntas presentera sina synpunkter.

Av tidsskäl har utredningen begränsats till riktlinjer för vetenskapliga artiklar. Utredarna anser visserligen att även vetenskapliga monografier och antologier samt forskningsdata och konstnärliga utvecklingsprojekt bör kunna publiceras som open access, men menar att tiden ännu inte är mogen för riktlinjer inom dessa områden. Inte heller alla de komplicerade juridiska och ekonomiska konsekvenserna av open access har kunnat bli belysta, de har därför fått lämnas vidare till andra utredningar.

Den välskrivna och intressanta rapporten ger en god överblick över de problem som väntar vid en övergång från ett prenumerationsbaserat till ett avgiftsfinansierat publiceringssystem. I det här blogginlägget kommer jag att försöka presentera och kommentera några av utredningens slutsatser.

Publicering och meritering

2015 utgjorde andelen artiklar publicerade som OA ca 16% av samtliga norska vetenskapliga tidskriftsartiklar. Den norska regeringen önskemål om att påskynda processen och därmed förkorta tiden för en övergång till OA får stöd av utredningen som anser att Norge bör ansluta sig till EU:s målsättning från maj 2016 om en fullständig övergång till OA senast 2020.

Utredningen anser att förstahandsvalet för offentligt finansierade forskare skall vara publicering i form av gyllene OA. Med gyllene OA avser utredarna publicering i helt avgiftsfinansierade tidskrifter – inte i hybridtidskrifter (utredarna skiljer mellan grön OA, gyllene OA och hybridtidskrifter).

”Arbeidsgruppen anbefaler at gull åpen tilgang for forskningsartikler blir normen så raskt som mulig. Dette er reflektert i den første av de foreslåtte retningslinjene, hvor den enkelte forsker forventes å publisere åpent i betydningen gull åpen tilgang. I forhold til grønn åpen tilgang vil det gi raskere tilgang til den endelige versjonen av artikkelen, og i forhold til hybrid vil det være en billigere løsning ved at man ikke må opprettholde abonnementssystemet og i tillegg ha ordninger for å finansiere åpen tilgang. Likevel mener vi at både grønn og hybrid åpen tilgang kan spille en viktig rolle i en overgangsperiode under visse betingelser. Selv de mest optimistiske anslag tilsier at det vil ta flere år å komme dit at åpen publisering er normalen. I mellomtiden representerer grønn åpen tilgang en mulighet for å gjøre en relativt stor andel av artiklene tilgjengelig. Hybrid åpen tilgang er et dyrere alternativ enn gull, men har den store fordelen at forskerne i all hovedsak kan fortsette å publisere i de tidsskrift de er vant til. Arbeidsgruppen anbefaler likevel ikke enkeltvis frikjøp av artikler i abonnementstidsskrifter fordi dette kan føre til dobbel betaling i tillegg til at artiklene har vist seg å være vanskelige å gjenfinne som åpent tilgjengelige. Hybrid publisering kan imidlertid være et alternativ hvis dette skjer som del av kollektive avtaler med forlagene om avregning av betaling for frikjøp mot abonnementskostnader (ofte omtalt som offset-avtaler).”

Det ovan citerade stycket sammanfattar mycket väl den komplicerade situation som uppkommit på vägen till open access. Utredarnas uppfattning om inriktningen för OA är tydlig men för att påskynda övergången bedöms ändå alla varianter av OA-publicering tillfälligt vara möjliga.

Offset-avtal med förlagen ses som en acceptabel övergångslösning, under förutsättning att de inte ger de största förlagen en monopolliknande ställning. Det är dock viktigt att betona att utredarna menar att offset-avtalen skall vara budgetneutrala, dvs att de inte skall leda till ökade kostnader.

Även om gyllene OA i rena OA-tidskrifter är målet för utredningens förslag, är hybridtidskrifter och rent prenumerationsbaserade tidskrifter fortfarande det naturliga valet för de flesta forskare – inte minst beroende på meritvärderingssystemen, som baseras på just dessa tidskrifter. För att en övergång till OA skall underlättas måste därför även de system som mäter och bedömer den publicerade forskningen förändras.

I den norska meritvärderingsmodellen är vetenskapliga tidskrifter nivåindelade i två grupper. Artiklar som publiceras i de högst rankade tidskrifterna får högre poäng än artiklar som publiceras i övriga vetenskapliga tidskrifter. Icke-vetenskapliga tidskrifter och vetenskapliga tidskrifter av låg kvalitet ger inte några poäng. På grund av att det i normalfallet tar lång tid för en tidskrift att etablera sig som en av de ledande inom sitt fält, missgynnas nystartade OA-tidskrifter av nivåindelningen.

Utredarna föreslår därför två förändringar av den norska publiceringsindikatorn. För det första uppmanas bedömarna av tidskrifters grupptillhörighet att ge OA-tidskrifter en positiv särbehandling, dvs att oftare placera dem i gruppen högst rankade tidskrifter än vad som annars skulle blivit fallet. För det andra föreslås att tidskriftspoängen för OA-publicering multipliceras med en OA-faktor för att ge ett högre poängtal än publicering i jämförbara prenumerationsbaserade tidskrifter.

Nivåindelningen av vetenskapliga tidskrifter redovisas i det så kallade kanalregistret, som underhålls av Norsk senter for forskningsdata (NSD). Eftersom åtskilliga oseriösa OA-utgivare tagit sig in på marknaden, betonar utredarna vikten av att kanalregistret även fungerar som en kvalitetsstämpel för OA-tidskrifter, vilket man anser vara helt avgörande för att kunna stödja forskarnas val av tidskrifter för sina artiklar samt som ett stöd för de seriösa OA-förlagen. Utredningen pekar därför på vikten av att NSD ges tillräckliga resurser för att kunna upprätthålla en hög kvalitet och en snabb handläggningstid.

Enligt utredningen bör alla typer av OA-publicering vara möjlig under en begränsad övergångsperiod och OA-publicering skall samtidigt, inom respektive tidskriftsgrupp, ge högre publiceringspoäng än traditionell publicering.

Arkivering och registrering

För att vetenskapliga artiklar överhuvudtaget skall räknas in i den norska modellen för Resultatbasert omfordeling av forskningsmidler (RBO) och därmed ges poängsättning genom publiceringsindikatorn föreslås att de måste deponeras i ett arkiv. Utredarna förespråkar inrättandet av en nationell publiceringsdatabas där OA-artiklar skall deponeras omedelbart vid publiceringen. Även artiklar med embargoperioder skall arkiveras direkt, men kommer först att göras tillgängliga i publiceringsdatabasen efter embargoperiodens slut.

Genom en nationell lösning underlättas en samlad tillgång till OA-artiklar samtidigt som de tekniska och administrativa problemen med ett stort antal lokala publikationsdatabaser undviks och de totala utvecklings- och driftskostnaderna kan sänkas. Målsättningen är att ge alla norska forskare tillgång till ett gemensamt repositorium där de själva på ett enkelt sätt kan registrera och ladda upp sina artiklar.

En nationell publiceringsdatabas för OA-artiklar är dessutom ett användbart verktyg för att följa övergången till OA och en naturlig källa för analyser av det publicerade materialet. Deponeringen är även en säkerhetsåtgärd för att kunna garantera att artiklarna är tillgängliga om enskilda förlag och tidskrifter skulle upphöra att existera.

Finansiering och organisering

Enligt utredarnas uppfattning är det inte forskarna själva, utan forskningsfinansiärer och forskningsinstitutioner som skall finansiera OA-publiceringens kostnader. Förhoppningen är att publiceringsavgifter inom några år skall bli en naturlig del av budgeten för alla forskningsprojekt.

Många norska forskningsinstitutioner har idag publiceringsfonder som täcker publiceringskostnaderna i OA-tidskrifter. Norges forskningsråd stöder under perioden 2014-2019 fonderna genom programmet Stimuleringstiltak for åpen publisering (STIM-OA) med upp till 50% av deras kostnader. Stödet utdelas för kostnader som uppkommit i form av publiceringsavgifter för rena OA-tidskrifter. Kostnader för artikelpublicering i hybridtidskrifter ersätts inte. Forskningsrådets och utredningens uppfattning är att stödet endast behövs under en övergångsperiod.

De institutioner som forskarna är en del av uppmanas av utredarna att anpassa sig efter de nationella OA-riktlinjerna och på alla sätt stödja sina egna forskares publicering i form av open access.

”Det er viktig at tildeling av midler gjennom slike ordninger baseres på objektive kriterier og at de forankres høyt oppe i institusjonshierarkiet, slik at publiseringsstøtten ikke kan brukes til premiering og siling. En bekymring vi av og til møter, er at penger til publiseringsavgifter blir en knapp ressurs på lokalt nivå, og at budsjettet fordeles ut fra ikke-faglige kriterier. Det er også viktig at rutinene rundt tildeling og betaling gjøres enklest mulig, slik at det ikke går mye ressurser med til å administrere dem. Transaksjonskostnader ved omfattende behandling av søknader og regninger for enkeltartikler kan ikke få spise opp institusjonenes tid og budsjetter.”

Utredningen konstaterar vidare att ett internationellt samarbete och en internationell samordning av förhandlingarna med förlagen är en förutsättning för ett byte av betalningsmodell för vetenskaplig publicering.

Norska tidskrifter och det norska språket

En stor andel av de publicerade vetenskapliga artiklar som skrivits av norska forskare verksamma inom humaniora och samhällsvetenskap är författade på det norska språket. Under perioden 2005-20012 var andelen artiklar på norska 47% för humaniora och 38% för samhällsvetenskaperna.

För närvarande får 36 norska humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter utgivningsstöd av Norges forskningsråd. Redan 2013 beslutade forskningsrådet att de 36 tidskrifterna helt måste övergå till OA från och med 2017.

Utredningen anser att forskningsrådets fortsatta stöd borde kunna motsvara tidskrifternas bortfall av prenumerationsintäkter, men menar att stödet i kombination med författaravgifter sannolikt ändå inte är tillräckligt för att säkra tidskrifternas överlevnad. Ett nationellt finansierat konsortium för norska OA-tidskrifter inom humaniora och samhällsvetenskap föreslås därför.

Utredningen motiverar förslaget genom att hänvisa till den nationella betydelsen av tidskrifterna:

”Norske tidsskrift innenfor humaniora og samfunnsvitenskap spiller en spesiell rolle for den nasjonale fagoffentligheten knyttet til disse fagområdene. Disse tidsskriftene står også i en særstilling i en bredere norsk offentlighet fordi forskningen ofte formidles på et lett tilgjengelig språk og har potensielt stort gjennomslag hos lesere utenfor akademia, for eksempel i offentlig forvaltning, i skolen og i mediene.”

Några kommentarer

Utredarnas arbete har resulterat i en bred och gedigen översikt över de förändringar som krävs för att anpassa de norska förhållandena till en snabb OA-övergång. Deras viktigaste ställningstaganden är:

  • förespråkande av gyllene OA i rena OA-tidskrifter (inte i hybridtidskrifter)
  • betonande av vikten av att konsortier och institutioner som förhandlar med förlag om tillgång till elektroniska resurser skall ansvara för att nya avtal möjliggör OA-publicering och samtidigt håller sig inom kostnadsramarna för de tidigare avtalen
  • förslag till förändring av publiceringsindikatorn för att anpassa den till OA
  • krav på deponering i ett centralt arkiv för att underlätta och säkerställa åtkomst samt möjliggöra statistiska uttag

Förslagen om gyllene OA i OA-tidskrifter, anpassningen av publiceringsindikatorn och kravet på deponering är samtliga rent norska policyfrågor och därför antagligen enklare att genomföra än den andra punkten i listan ovan, som avser förhandlingar med de stora vetenskapliga förlagen.

Erfarenheterna från framförallt Storbritannien har visat att offset-avtalen inte hållit sig inom de kostnadsramar som varit gällande för e-resursavtalen, trots att beräkningar gjorda av Max Planck-institutet visat att prenumerationskostnaderna skulle vara mer än tillräckliga för ett byte av publiceringssystem. Avtalen har istället medfört en kraftig ökning av lärosätenas totala kostnader för publicering och åtkomst.

En intressant detalj rörande offset-avtalen är att de endast avser förlagens hybridtidskrifter – förlagens egna OA-tidskrifter ingår inte i avtalen. Ett offset-avtal har därför inte någon effekt på kostnaderna för publicering i förlagens OA-tidskrifter. Om ett lärosäte sluter offset-avtal med förhoppningen om en minskad total kostnad för OA-publicering kan resultatet istället mycket väl bli högre samlade kostnader för åtkomst och publicering i hybridtidskrifter samt därtill publiceringskostnader för förlagens rena OA-tidskrifter.

Eftersom förlagen har haft lång tid på sig för att anpassa sig till de framväxande kraven på OA kan de nu erbjuda en egen övergångslösning baserad på sina vinstgivande tidskrifter. Argumenten för hybridtidskrifterna och offset-avtalen är i första hand att de nuvarande tidskrifterna och de belöningssystem som byggts upp kring dem kan bevaras och att de därmed möjliggör den snabba övergång till avgiftsbaserad publicering som bedöms vara nödvändig. Det är lätt att inse att önskemålen om snabbhet och trygghet blivit förlagens trumfkort och därför har fått ett högt pris.

För de största förlagen medför offset-avtalen ökade intäkter samtidigt som avtalen befäster förlagens dominerande roll för den vetenskapliga publiceringen. De norska utredarnas tydliga ställningstagande för de rena OA-tidskrifterna är därför en mycket viktig markering.

Nu återstår att se hur utredningens förslag kommer att tas emot.

 


Utredningen finns att ladda ned i pdf-format:
http://www.cristin.no/om/aktuelt/aktuelle-saker/2016/rapport-nasjonale-retningslinjer.pdf

Mer information om den norska publiceringsindikatorn och kanalregistret finns på:
https://npi.nsd.no/

För den som önskar veta mer om hybridtidskrifter och offset-avtal finns mycket att läsa, till exempel ett tidigare inlägg på den här bloggen:
https://bibliotekshorisonten.wordpress.com/2015/12/22/tcp-apc-och-offset-agreements/

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s