Ett decennium med e-böcker

Under ett drygt decennium har e-böcker varit en viktig del av arbetet på det högskolebibliotek där jag har min arbetsplats. För att betona betydelsen av litteraturtypen försågs bibliotekets mediapolicy tidigt med en klar markering: i valet mellan en tryckt och en elektronisk utgåva av en bok, skall den elektroniska versionen alltid ha företräde.

Under de gångna tio åren har biblioteket förvärvat såväl enstaka e-bokstitlar som större e-bokspaket. Förvärven har gjorts hos aggregatorer och på förlagens egna e-boksplattformar. Inköpsförslag, fjärrlåneförfrågningar, kurslistor, PDA och ämnesansvariga bibliotekariers bedömningar har legat till grund för urvalen. Abonnemang på e-boksplattformar har använts som ett naturligt komplement till förvärven. Över 100.000 e-böcker finns nu tillgängliga för bibliotekets användare.

Hur ser då e-bokssituationen ut idag, tio år senare? Har bibliotekets satsning givit ett bra resultat? Har e-böckerna blivit en självklarhet och hybridbiblioteket en allt mer avklarad etapp på vägen mot det helt elektroniska biblioteket?

Frågorna har inte några tydliga och enkla svar. Den kanske viktigaste lärdomen är ett självklart och ödmjukt konstaterande av att biblioteken själva inte styr och påverkar utvecklingen. De viktigaste aktörerna är, förutom förlagen och leverantörerna, framförallt användarna.

Biblioteken är förlagens och aggregatorernas huvudsakliga kunder för den vetenskapliga e-boksutgivningen. Som kunder har biblioteken i stor utsträckning delat leverantörernas uppfattning av e-boksutvecklingen som mer eller mindre en naturlag. I den gemensamma synen på användarna och deras behov har användarna kommit att betraktas som en relativt homogen grupp som snart kommer att inse e-bokens fördelar. Bibliotekarier har därför gärna tagit på sig rollen som kunniga och insiktsfulla lärare och förmedlare av den nya tekniken.

Vad tycker då våra användare? Ja, alla verkar inte vara odelat positiva om man skall döma av de kritiska synpunkter på bland annat utskrifts- och nedladdningsmöjligheter som framförs. Resultatet har blivit att e-böckerna inte används i den utsträckning som förväntats.

För att förklara det något överraskande fenomenet, framförs vanligtvis yttre faktorer, som att utgivningen ser olika ut inom olika ämnesområden, att e-böcker på svenska saknas i utbudet och att e-böckerna är tillgängliga på ett stort antal plattformar med varierande begränsningar. Bortsett från de två första förklaringarna som inte avser användningen av det anskaffade materialet, kan de olika plattformarna eventuellt vara en försvårande faktor för användningen.

En andra förklaringstyp riktar mer in sig på de biblioteksinterna faktorerna urval och marknadsföring. I dessa båda avseenden finns det troligtvis mer att utveckla och förfina.

Gemensamt för de båda förklaringstyperna är att användarnas sätt att läsa och arbeta med e-böcker har hamnat i skymundan. Förvånansvärt få bibliotek verkar ha undersökt hur deras användare förhåller sig till e-boksutbudet ur ett läs- och studieperspektiv. De flesta undersökningar har sitt fokus på statistik rörande andelen läsare av e-böcker, vilket i första hand varierar med ålder och de yttre faktorerna kring e-bokstillgången. Den gradvis ökande andelen användare ses vanligtvis som en grupp som, i kraft av sin ålder och teknikvana, kommer att ersätta ett läsande av tryckta böcker med e-böcker och så småningom bli den helt dominerande användargruppen på biblioteken.

Är då bilden av en framväxande homogen användargrupp något som stämmer med den verklighet vi kan se idag? Är ålder och teknikvana de viktigaste skillnaderna mellan grupperna användare och icke-användare? Finns det kanske värdefull information att hämta från dem som inte ser e-böcker som ett självklart förstaval vid läsning?

För att försöka få svar på frågorna har Högskolebiblioteket i Jönköping genomfört intervjuundersökningar med ett 30-tal personer i olika åldrar, med olika bakgrund och med olika inriktning på sina studier och sin forskning. I gruppen ingår studenter, doktorander, lärare och forskare. Resultaten är så intressanta att de förtjänar ett eget, kommande, blogginlägg.

Annonser

2 comments on “Ett decennium med e-böcker

  1. Lotta Hertzberg skriver:

    Tack för ditt inlägg Thomas, det ska bli väldigt intressant att läsa om resultaten av er undersökning! /Lotta

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s