Gratisläsning

Att smakprover är till för att få oss att köpa sådant som vi annars inte skulle ha varit intresserade av är kanske inte någon större överraskning. Vi accepterar smakprovet därför att det inte kostar oss något och därför att vi inte kan bedöma de kostnader som smakprovet så småningom kan ge upphov till. Eftersom det är gratis kan man ju alltid prova …

När någonting framställs som gratis, finns det dock alltid en baktanke som vanligtvis inte är uppenbar för den som får erbjudandet. Även om vi förstår att ingenting egentligen är helt utan kostnad verkar gratiserbjudanden ändå utöva en stark lockelse på de flesta av oss. Förvånansvärt ofta är vi även beredda att acceptera en motprestation. Ibland är vi till och med beredda att lämna ifrån oss sådant som är betydligt mer värt än det vi får tillgång till. För att vi skall gå med på en sådan transaktion måste värdet av det vi avstår från vara svårt att uppskatta för oss – till exempel värdet av våra handlingar.

Ett exempel på det är dagstidningsläsning på webben. Bortsett från de artiklar som kräver inloggning, är ett stort antal artiklar fritt tillgängliga på många dagstidningars webbplatser. Hur stor andel av artiklarna som finns på webben varierar, men det är sällan 100% av det material som finns i den tryckta tidningen. Genom att sluta läsa pappersversionen, avstår vi från att läsa vissa artiklar mot att vi får läsa andra utan kostnad. Om det är bra eller dåligt borde vara uppenbart för oss, trots det väljer vi det som är gratis.

Tryckta dagstidningar får sina intäkter från annonser och prenumerationer. Även webbversionerna får intäkter från annonser, men därutöver allt oftare även från företag vars programvaror registrerar allt vad läsarna gör på tidningens webbplats. De företag som använder dagstidningarnas webbplatser för sina analyser av oss och våra beteenden säljer i sin tur resultaten vidare även till andra företag än de direkt berörda tidningsföretagen.

Vi får tillgång till fria artiklar och anpassad reklam mot att vi lämnar ifrån oss detaljerad information om oss själva. Om informationen används för att fånga upp trender eller för andra syften är inte någonting som vi får reda på. Nu kan man ju tycka att det här inte är hela världen eftersom vi registreras på nästan alla webbplatser som vi besöker. Men det måste finnas en anledning till att antalet programvaror som följer oss på dagstidningarnas webbplatser är i genomsnitt dubbelt så många som på de flesta övriga webbplatser.

Att vårt klickande har ett stort värde visas inte minst av de detaljerade studier av vårt beteende som vi utsätts för av företag som Amazon, Netflix och Spotify. Men dessa företag har gått ett steg längre och iakttar oss ännu mer när vi är deras betalande kunder. När smakprovet är slut fortsätter alltså analyserna av oss trots att vi då betalar för vår konsumtion.

En av de många varor som ger en stor möjlighet att undersöka vårt beteende är e-boken. Genom att läsa en e-bok ger vi andra en möjlighet att studera både vad vi läser och hur vi läser. Att Amazon, Apple, Barnes & Noble och andra företag utnyttjar denna möjlighet är inte en hemlighet, antagligen är företeelsen betydligt mer vanligt förekommande än vad vi vill tro. Att boken skulle vara en biblioteksbok utgör sannolikt inte något hinder.

Syftet med e-boksstudierna är givetvis att de bokförsäljande företagen skall kunna detaljstudera hur vi använder e-böckerna, men framförallt att de skall kunna skapa sig en bild på individnivå av vilka vi är och vad vi läser, för att sedan kunna anpassa annonser och bokpresentationer så att vi får erbjudanden om sådant som vi brukar läsa och därmed är intresserade av att köpa. Skräddarsydd reklam är värd stora pengar.

Läsningen av de akademiska bibliotekens vetenskapliga e-böcker är antagligen lika noggrannt analyserad som privatpersoners läsning. Aggregatorernas undersökningar är avsedda för dem själva, även om det sannolikt förekommer ett utbyte eller en försäljning av information till de utgivande förlagen. Vetenskapliga förlag med egna e-boksplattformar har i det här avseendet en fördel genom att de direkt kan studera användningen utifrån de kriterier som de anser vara mest relevanta för dem.

Förlag med huvudsakligen skönlitterär utgivning utan tillgång till egna e-boksplattformar har hittills haft begränsade möjligheter att kunna genomföra användningsstudier av sina e-böcker. Till deras räddning har nu det brittiska företaget Jellybooks dykt upp på marknaden för studier av bokläsning. Jellybooks erbjuder Advance Readings Copies för intresserade läsare.

Genom att ge bokläsare möjligheten att helt fritt få tillgång till nya, intressanta e-böcker, i de flesta fall långt innan de är publicerade, har företaget kunnat bygga upp en stor och växande läsekrets. I utbyte mot gratisläsningen krävs endast att läsarna efter varje läsningstillfälle klickar på en länk för att ladda upp information om sin läsning på Jellybooks server. Arrangemanget är enkelt, kravlöst och framförallt helt gratis.

Läsningen bidrar till att besvara frågor, ”so that authors and publishers can better serve you, the reader.” För att kunna hjälpa till att påverka marknaden så att fler bra böcker ges ut krävs dock att man inte har någonting emot att bli övervakad: ”Do you feel uneasy about somebody being able to see your reading data? In that case, please do not participate in these reading tests and simply buy the book as a physical copy in a book shop.

Hittills har ca 200 böcker från totalt sju brittiska, tyska och nordamerikanska förlag studerats. Förlagen vill dock inte skylta med sina namn för att inte i onödan oroa sina författare. Det har nämligen visat sig att studierna givit upphov till resultat som inte bara påverkat marknadsföringen av böcker, utan även avtalen med författarna. Om ett förlag i förväg vet att en bok inte kommer att bli en succé är det ju billigast att inte ge ut den, även om författaren är ett välbekant namn och boken kanske ingår som en del i en bokserie.

Den information om sina studier som Jellybooks släppt ut i marknadsföringssyfte visar att endast 5% av de undersökta böckerna lästes i sin helhet av mer än 75% av läsarna. Knappt hälften av böckerna lästes av mer än 50% av läsarna. Jämfört med män, läser kvinnor i genomsnitt dubbelt så långt i de böcker som aldrig blir lästa till slut.

I takt med att allt fler av våra beteenden analyseras och vi indelas i konsumentkategorier för att maximera utdelningen av marknadsföring, var det kanske bara en tidsfråga innan det var e-böckernas tur.

Genom vår gratisläsning påverkar vi marknaden, utbudet och marknadsföringen av texter. Sannolikt påverkar vi även de enskilda texternas utformning och innehåll. Vi deltar allihop i en omfattande förändringsprocess, vare sig vi vill det eller inte.

 


Relationen mellan dagstidningar och undersökningsföretag beskrivs i:

Tim Libert & Victor Pickard: Think you’re reading the news for free? New research shows you’re likely paying with your privacy. The Conversation, November 6, 2015.
https://theconversation.com/think-youre-reading-the-news-for-free-new-research-shows-youre-likely-paying-with-your-privacy-49694

På Jellybooks webbplats kan man läsa om deras tjänster:

https://jellybooks.com/

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s