Lärdomar om e-böcker

Med en bergfast övertygelse har de flesta av oss som arbetar på universitets- och högskolebibliotek under de senaste 10 åren väntat på den dag när e-böckerna, på samma sätt som e-tidskrifterna, kommer att ersätta sina tryckta motsvarigheter. Eftersom omställningen till e-tidskrifter har varit en succé, kommer givetvis samma sak även att hända med e-böckerna, har vi tänkt oss.

För att kunna erbjuda ett stort utbud av e-böcker började vi först abonnera på paket med tiotusentals e-bokstitlar. Sedan började vi köpa e-böcker, först enstaka handböcker och uppslagsverk, sedan stora ämnespaket. De höga priserna, den svårtolkade användningsstatistiken, DRM-begränsningarna och andra bekymmer har vi sett som initiala problem som branschen snart skall komma att växa ur. Att vi som bibliotek självklart skall hålla oss i teknikens framkant har inte varit något som vi har behövt diskutera.

När vi så sakta började förundras över att vare sig utbudet eller användningen av e-böcker utvecklades på det sätt som vi hade förväntat oss, att åtskilliga e-böcker inte kunde förvärvas annat än i paket och att e-boksstatistiken så ofta uppvisade stora hopp som gjorde det omöjligt att jämföra användningen över någon längre tidsperiod, kom försäljarna till vår hjälp med nya förvärvsmodeller. Med PDA, DDA och andra varianter på användarstyrda förvärv skulle allt komma att lösa sig.

Trots de intensiva marknadsföringskampanjerna från förlag och aggregatorer visade sig de nya förvärvsmodellerna inte vara den genväg till ökad användning som vi hade hoppats på. Snart visade det sig också att de användarstyrda modellerna ledde till oväntat höga inköpspriser för e-böckerna. I takt med att försäljningen från de nya modellerna därför började minska, började paketförsäljningen återigen lyftas fram som en bra lösning för biblioteken. Och under tiden hade aggregatorernas användningsbegränsningar blivit allt fler.

Med stora, dyrbara satsningar på e-boksplattformar har kraven på avkastning varit hög, vilket gjort e-böckerna dyra och skapat diverse modeller för merförsäljning. Det har legat i e-boksleverantörernas intresse att biblioteken varit övertygade om e-böckernas förträfflighet och därför varit intresserade av att testa alla de olika modeller som presenterats. För det är som försökskaniner vi som bibliotek har gjort vår stora insats. Vi har testat alla försäljningsmodeller och anpassat oss efter alla försök att skapa en e-boksmarknad för vetenskaplig litteratur. Stora paket, små paket, abonnemang, förvärv och användarinflytande – allt har vi prövat på. Vi vet allt om fördelarna med backlistförvärv och vi förstår givetvis att nyutgivna e-böcker måste vara dyrbara.

För inte så länge sedan var det en mer eller mindre vedertagen självklarhet att ersätta förvärven av tryckta böcker med förvärv av motsvarande e-böcker. I dag är fler och fler av oss alltmer tveksamma till en så enkel syn på e-böckerna. Att e-böckerna är en alldeles utmärkt medietyp med stor potential är odiskutabelt, men varför de samtidigt är så problematiska behöver vi skaffa oss mer kunskap om. Kanske kan det vara dags att stanna upp och fundera över vilka lärdomar vi kan dra av våra erfarenheter så här långt.

Vad är en e-bok?
En e-bok är den digitala versionen av en tryckt bok. Som läsare förväntar jag mig därför detsamma av en e-bok som av motsvarande tryckta bok. Därutöver förväntar jag mig att e-boken genom sitt digitala format är lätt att ta med sig och att den är lätt att läsa på all slags utrustning som jag använder mig av. E-boken skall alltid vara tillgänglig och det skall vara lätt att bläddra och söka sig fram i den. Mina förväntningar på den digitala versionen av en bok kommer till stor del från min användning av e-tidskrifter, vilket gör att jag förväntar mig att snabbt och enkelt kunna få tillgång till e-boken för att kunna skriva ut relevanta delar av den. E-boken skall alltså behålla den tryckta bokens fördelar i kombination med lätthanterligheten för artiklar i e-tidskrifter.

Jag tror att många kan känna igen sig i den bild jag givit. Tyvärr är det därför just här som problemen börjar – i den bristande överensstämmelsen mellan önskemål och verklighet.

Motsvarigheten till en tryckt bok
På åtskilliga plattformar är inte e-boken tillgänglig i en form som motsvarar den tryckta utgåvan av boken. Stiltypen kan vara en annan, liksom indelningen i kapitel, sidor och till och med stycken. Även om stilsort och indelning motsvarar den tryckta boken, läser jag e-boken genom att rulla nedåt, vilket gör att jag förlorar den tryckta bokens möjlighet att placera in texten i ett mentalt rum. Att jag minns att stycket som jag skulle vilja citera finns längst ned på en vänstersida har endast relevans om jag läser den tryckta boken. E-bokens sidor rullar på, sida efter sida, vilket gör att jag istället får söka fram citatet (om jag minns de relevanta orden för att hitta det).

Alltid tillgänglig
I teorin är e-böckerna alltid tillgängliga för många samtidiga användare. I praktiken sätter dock teknik, ekonomi och juridik upp hinder för tillgängligheten. Antalet samtidiga användare är till exempel i många fall begränsat, vilket kan leda till att potentiella användare inte får någon möjlighet att läsa e-boken eller att redan befintliga läsare slängs ut från e-boksplattformen efter en viss tid. Beskeden om varför tillgängligheten är förhindrad eller avslutad kan i många fall vara svår att uppfatta.

Stora paket med e-böcker som bibliotek kan abonnera på, innehåller ofta e-böcker som tas bort av leverantören efter en tid. Visserligen adderas också nya böcker, men de e-böcker som försvinner från paketen är ofta just de som används mycket. Från en dag till en annan kan en bok plötsligt vara borta ur bibliotekets utbud av e-böcker.

Av olika anledningar kan e-böcker vara mer eller mindre låsta till läsning på en specifik plattform. När nedladdning förekommer är den vanligtvis tidsbegränsad och har ofta begränsade användningsmöjligheter jämfört med läsning på plattformen.

Läsning
Studier av e-boksläsning brukar ofta peka på skillnader jämfört med läsning av tryckta böcker. En vetenskaplig bok i pappersform läses normalt i långa svep, från pärm till pärm eller åtminstone kapitelvis. Den vetenskapliga e-boken verkar däremot läsas i betydligt kortare avsnitt; en relativt stor del av lästiden verkar gå åt till att bläddra runt i texten för att söka fram enstaka textavsnitt.

Att läsa långa texter på bildskärm brukar av många upplevas som mer tröttande än att läsa samma text på papper. Huvudvärk och trötta ögon leder därför till att e-böckernas attraktivitet verkar minska ju längre text som skall läsas.

Vid intensivläsning och för studier föredrar de flesta att läsa på papper. Möjligheten till anteckningar och understrykningar samt upplevelsen av att kunna navigera i en överblickbar text gör pappersformatet attraktivt.

Utskriftsmöjligheter
På de flesta e-boksplattformar är utskriftsmöjligheterna begränsade. Eftersom många vill kunna skriva ut sidor och kapitel för att kunna läsa texten på papper istället för på bildskärm kan frustration uppkomma vilket kan leda till ett allmänt missnöje med e-böcker.

Utbud
Att inte alla förlag kan erbjuda e-böcker kan de flesta användare acceptera. Däremot har många användare svårare att acceptera att kursböcker inte är tillgängliga som e-böcker i den utsträckning som det vore önskvärt. Att kursböcker i e-boksformat dessutom har begränsningar för antalet samtidiga användare och inte heller möjlighet till utskrifter i tillräcklig omfattning brukar lätt kunna ge upphov till irritation.

Om det trots allt går att förklara frånvaron av e-böcker inom enstaka ämnesområden eller till och med det begränsade antalet kursböcker, är det däremot betydligt svårare att förklara hur det kommer sig att svenska högskole- och universitetsbibliotek inte kan erbjuda e-böcker på svenska eller ens från svenska förlag.

Den ideala e-boken
På område efter område visar sig den vetenskapliga e-boken inte leva upp till vare sig bibliotekens eller biblioteksanvändarnas förväntningar. Antagligen lever de inte heller upp till förlagens förväntningar.

Hur ser då den ideala e-boken ut? Om den vetenskapliga e-boken har en tryckt motsvarighet bör e-boken vara en direkt kopia av den tryckta boken och dessutom inte ha några DRM-begränsningar, den bör även vara lätt att ladda ned och läsa på olika typer av bildskärmar av olika storlek.

Det räcker dock inte med att e-boken är perfekt. Även de olika plattformar där e-böcker finns bör vara så lika varandra som möjligt. Framförallt bör reglerna kring användningen vara så enhetlig som möjligt på alla plattformar. Igenkännandet och det intuitiva hanterandet av e-boken är sannolikt av stor betydelse för de flesta användare.

Men vetenskapliga e-böcker kanske inte alls behöver ha tryckta motsvarigheter, lika lite som alla tryckta böcker behöver ha en motsvarighet som e-bok. Kanske skall vetenskapliga e-böcker bestå av korta kapitel som lätt kan skrivas ut? Kanske påminner den ideala e-boken inte alls om en tryckt bok, utan om en e-tidskrift?

Bibliotekens e-boksanvändare är inte en homogen grupp bokläsare. De har olika önskemål och krav, på samma sätt som läsare av tryckta böcker har olika önskemål och krav. Att tryckta böcker ibland är bättre än e-böcker är knappast kontroversiellt att påpeka, inte heller att motsatsen givetvis också är korrekt. Att finna den blandning av tryckta och elektroniska böcker som är bäst avpassad för den egna användargruppen är den utmaning som vi på biblioteken måste arbeta med. Det finns inte ett enkelt svar som passar alla bibliotek och alla användare.

Framtidsperspektiv
För att vi skall stå så väl rustade som möjligt, oavsett hur e-boksmarknaden utvecklas, behöver vi på biblioteken tänka långsiktigt och strategiskt. Vi måste framförallt bättre lära känna våra användares behov och önskemål.

Vi måste också börja ställa större krav på förlag och aggregatorer. Priser, DRM och begränsningar av antalet samtidiga användare måste vi börja förhandla om i betydligt betydligt större utsträckning än vad vi hittills har gjort. De bästa argumenten får vi om vi studerar vår egen användningsstatistik på så många sätt som möjligt.

Vi måste noga följa hur den vetenskapliga e-boksutgivningen förändras. Ökande krav på OA-publicering även i bokform kommer sannolikt att påverka e-boksmarknaden. Kanske kommer vi att se allt fler nystartade e-boksförlag på våra universitet och högskolor? Kanske kan vi till och med bidra med våra erfarenheter för att hjälpa till att skapa det utbud av vetenskapliga e-böcker i den form som passar våra användare bäst?

Vi på biblioteken har en stor möjlighet att påverka den marknad som vi är en del av. För att våra synpunkter och krav skall få någon betydelse måste vi samverka med varandra över organisationsgränserna. Ibland innebär det att vi kan lämna ifrån oss ansvaret till någon annan, allt oftare innebär det att vi själva måste vara beredda att ta på oss ett större ansvar. Att e-boksmarknaden ser ut som den gör, innebär att vi har en möjlighet att bidra till att förändra den till det bättre.

Annonser

3 comments on “Lärdomar om e-böcker

  1. Lars Iselid skriver:

    Intressant, Thomas! Jag blev inspirerad och skrev en egen drapa här: https://nowherenorth.wordpress.com/2016/03/24/e-boksrevolutionen-biblioteken-vagen/ Du sätter verkligen pricken på i:et när du skriver:”För det är som försökskaniner vi som bibliotek har gjort vår stora insats.”

    Gilla

    • Thomas Mattsson skriver:

      Tack! Intressant att läsa din ”drapa”. Vi är många som ser potentialen med e-böcker, få av oss förstår däremot varför potentialen endast förblir en potential.

      Gilla

  2. Jan Szczepanski skriver:

    Jag tror mycket beror på det erbarmliga urvalet. Böcker måste vara intressanta inte halvgammalt och ointressant. Det är inte dom senaste böckerna som ligger i framkant i sina respektive ämnen som ingår.

    Många e-böcker behöver inte betyda att man råkat fånga in även dom läsvärda.

    Jan

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s