En bild av e-boksanvändningen

I tidigare blogginlägg har jag presenterat några olika sätt att studera e-boksanvändningen utan att enbart förlita mig på COUNTER-statistikens siffror. Det första exemplet innebar att jag räknade fram ett enkelt relationstal som även kan användas för att uppskatta den förväntade användningsnivån på en plattform (Förväntad e-boksanvändning). Mitt andra exempel var ett försök att jämföra andelen använda titlar mellan olika plattformar; jag vågade mig då även på en jämförelse med tryckta böcker (E-böcker och T-böcker). Gemensamt för dessa båda försök är att de ger en möjlighet att jämföra användningen mellan plattformar som på olika sätt mäter användning enligt COUNTER, samtidigt som de även gör det möjligt att jämföra plattformarna oavsett hur många e-bokstitlar som finns tillgängliga på dem. Eftersom de två metoderna därmed ger värden som är jämförbara över plattformsgränserna, är det även möjligt att relatera dessa båda värden till varandra för att kunna ge en bild av hur de olika e-boksplattformarna skiljer sig åt. Det här blogginlägget kommer att ge ett exempel på det.

Som utgångspunkt har jag för var och en av bibliotekets plattformar räknat fram två värden för 2015:

  • Relationen mellan användning (enligt BR1/BR2) och antalet titlar
  • Den procentuella andelen använda titlar

Med två värden per plattform är det möjligt att placera var och en av plattformarna som en punkt i ett tvådimensionellt koordinatsystem. Genom att använda den horisontella X-axeln för att ange den procentuella andelen använda titlar och den vertikala Y-axeln för relationstalen, blir resultatet det nedanstående diagrammet.

eboksplattformar

Det mönster som uppkommer verkar först märkligt. Samtliga e-boksplattformar, utom en, ligger relativt väl samlade längs X-axeln. Den avvikande plattformen befinner sig långt upp i det övre, högra hörnet av koordinatsystemet. Den ensamma plattformen har alltså höga värden både på sitt relationstal och sin procentuella titelanvändning. Det är mycket bra, men samtidigt en indikation på att det är ett unikt förhållande i jämförelse med övriga plattformar. Den unika plattformen är den aggregator hos vilken vi anskaffar efterfrågade enstaka titlar och de kursböcker som vi kan förvärva i e-boksformat. Plattformen mäter användning enligt BR2-sidor. Sammantaget bör plattformen ha ett högt relationstal och borde även ha ett högt värde på den procentuella titelanvändningen. Båda förväntningarna uppfylls.

Genom att ta bort den plattform som avviker på det mest positiva sättet går det lättare att undersöka de övriga plattformarna, eftersom skalan på koordinatsystemet då kan anpassas efter de kvarvarande punkterna. Det går då också att på klassiskt sätt dela in koordinatsystemet i fyra kvadranter. Som gränslinjer mellan kvadranterna har jag valt:

  • För x-axeln. Medelvärdet för antalet använda titlar för tryckta böcker (= 20%)
  • För y-axeln. Relationstalet 2

Båda värdena uppvisar givetvis ett stort mått av godtycke och är helt valda utifrån lokala förutsättningar på ett enda bibliotek. För andra bibliotek är sannolikt andra gränsvärden mer användbara. X-axelns gränsvärde föreföll mig rimligt eftersom det avspeglar en bred jämförelse av andelen använda titlar. Y-axelns värde är valt för att inte överensstämma med gränsen mellan BR1 och BR2, som utgörs av relationstalet 1. Jag har istället valt att lägga gränsvärdet inom ramen för jämförelsetalen för BR2. Nackdelen är då att samtliga plattformar som mäter enligt BR1 hamnar under gränsvärdet, men eftersom det även skulle gälla vid gränsvärdet 1 har det mindre betydelse. Resultatet blir nedanstående diagram.

eboksanvändning_15_1

Kvadranterna, som var och en innehåller minst en e-boksplattform, kan ges följande beskrivningar:

  • Kvadrant I (övre, högra hörnet). Relativt stor användning med hög andel använda titlar.
  • Kvadrant II (övre, vänstra hörnet). Relativt stor användning med liten andel använda titlar.
  • Kvadrant III (nedre, vänstra hörnet). Relativt liten användning med liten andel använda titlar.
  • Kvadrant IV (nedre, högra hörnet). Relativt liten användning med hög andel använda titlar.

Med hjälp av diagrammet är det lätt att snabbt skaffa sig en överblick över e-boksanvändningen på olika plattformar. Det är naturligtvis även möjligt att följa förändringar för en enskild plattform över tid.

Att en plattform befinner sig i till exempel kvadrant I betyder emellertid inte per automatik att den är bättre än till exempel en plattform i kvadrant III. Diagrammet ger i första hand en möjlighet att ge en snabb karaktäristik av e-boksanvändningen på olika plattformar. För att bedöma värdet av de enskilda plattformarna krävs en kombination av mätmetoder och bedömningar. Liksom vid alla analyser av kvantitativa värden behövs stöd av kvalitativa bedömningar för att korrekta slutsatser skall kunna dras.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s