E-böcker och T-böcker

Alla som på något sätt försökt jämföra användningen av tryckta böcker med e-böcker vet hur hopplöst det är. För tryckta böcker finns ett vedertaget och tydligt sätt att räkna användningen i form av lokala, initiala lån. För e-böcker däremot finns inte någon motsvarighet. Istället mäts användningen på olika plattformar som antingen hela böcker, sidor, kapitel eller som ett mellanting mellan sidor och kapitel. Inte nog med att de olika mätmetoderna försvårar jämförelser plattformarna emellan, de gör det dessutom omöjligt att jämföra e-boksanvändning med användning av tryckta böcker.

E-boksanvändningen mäts i själva verket på ett sätt som skulle motsvara en mätmetod för tryckta böcker som innebär att man på vissa hyllor räknar användning så fort en bok lyfts ned från hyllan, medan man på andra hyllor räknar antalet sidor eller kapitel som bläddras fram. Skulle boken dessutom lånas ut, räknas den på nytt. Vi skulle aldrig acceptera en sådan användningsstatistik för de tryckta böckerna, men för användningen av e-böckerna har vi kapitulerat och tar emot de siffror vi får.

För att på ett annat sätt försöka närma sig en jämförelse mellan de tryckta och de elektroniska böckerna kan man räkna de boktitlar som faktiskt använts. Eftersom mätmetoden är densamma oavsett bokens format är det därmed möjligt att jämföra siffror för tryckt och elektroniskt material med helt olika indelningsgrunder i form av hyllor, hyllsigna, plattformar eller e-bokspaket. Den procentuella andelen böcker som använts, till exempel under ett kalenderår, är en siffra som kan relateras till andra siffror och därmed jämföras med dem. Ett högre procenttal betyder alltid att en större andel av böckerna använts.

Vad är då ett rimligt värde på andelen använda boktitlar? Ett sätt att få en uppfattning om storleken på användningen är att börja med att undersöka lånen av tryckta böcker. De hundratals hyllsigna på det bibliotek där jag har min arbetsplats skulle kunna tjäna som startpunkt för vidare jämförelser. Om man endast mäter de böcker som faktiskt kan cirkulera och därmed räknar bort referensböcker får man en hygglig utgångspunkt. Om man sedan även tar bort kursbokssamlingen, bör de hyllsigna och de böcker som återstår kunna ge en rimlig grund för mätningarna.

Som väntat är spridningen stor mellan hyllsigna där stora delar av beståndet cirkulerar och hyllsigna där hyllvärmare dominerar. Medelvärdet kan dock ge en användbar nivå. Det visar sig att ca 20% av de tryckta böckerna lånades ut minst en gång under kalenderåret 2015. Värdet visar sig ligga relativt stabilt om man även jämför med 2014 och 2013. Om 20% är en hög eller en låg siffra kan man diskutera. Den innebär ju trots allt att hela 80% av böckerna inte lånades ut under året.

Även mellan e-boksplattformarna varierar andelen använda titlar stort. Från den minst använda plattformen med 0,6% till den mest använda med 52%. Medelvärdet för de olika plattformarna var för 2015 ca 9%, dvs mindre än hälften av medelvärdet för tryckta böcker. Över 90% av e-böckerna hade överhuvudtaget inte använts under året.

För att undersöka om 2015 var ett exceptionellt år jämförde jag med de två föregående åren. Till min stora förvåning visade det sig då att medelanvändningen minskat från 13% (2013), via 12% (2014) till 9% (2015). Förklaringen till den sjunkande procentuella användningen är sannolikt att antalet tillgängliga e-böcker ökat med ca 50% under perioden, medan det totala antalet använda titlar endast ökat med ca 5%.

Men faktum kvarstår, under 2015 hade endast knappt 30% av e-boksplattformarna en större procentuell andel använda titlar än medelvärdet för de tryckta samlingarna.

Tyvärr finns ett problem inbyggt i e-bokssiffrorna i form av de e-böcker som endast använts en enda gång under året. Är dessa att betrakta som motsvarigheter till utlånade, tryckta böcker med en enda användning eller skall de snarare ses som en motsvarighet till en tryckt bok som plockas ned från hyllan för att sedan snabbt ställas tillbaka igen?

Genom att beräkna hur stor del av de använda e-böckerna som endast använts en gång borde det vara möjligt att bedöma om problemet är värt att ta hänsyn till. Det visar sig då att nästan 25% av alla använda e-böcker under 2015 endast använts en enda gång. För en tredjedel av plattformarna är andelen enanvända titlar större än 50% av det totala antalet använda titlar. Problemet med enanvändare är alltså inte försumbart.

Av de 9% av e-böckerna som på något sätt användes under 2015 var var fjärde bok använd en gång; skulle vi räkna bort dem har endast ca 7% av e-böckerna använts.

Kanske finns det istället något positivt att hämta bland de mest använda e-böckerna? Jag valde att studera de tio mest använda e-böckernas andel av den totala användningen per plattform. Det visar sig då att på hälften av plattformarna bidrog tio e-böcker till mer än 50% av den totala användningen.

En förklaring till att ett så litet antal böcker genererar en så stor andel av användningen skulle givetvis kunna vara att de utgör större delen av de tillgängliga titlarna på en plattform. Så enkelt är emellertid inte sambandet. Såväl plattformar med ett litet antal e-böcker som plattformar med ett stort antal finns bland dem där tio böcker dominerar användningen.

Eftersom siffrorna ovan utgör medelvärden finns det naturligtvis e-boksplattformar som på olika sätt avviker på ett positivt sätt. Även om ett antal plattformar uppvisar en bättre användning än andra, kvarstår dock ändå bilden av den samlade e-boksanvändningen som allt annat än positiv.

Den bild jag har givit avser naturligtvis endast ett enda bibliotek. Andra bibliotek kan självfallet uppvisa helt andra användningsmönster. Det skulle därför vara mycket intressant att ta del av erfarenheter från andra akademiska bibliotek i Sverige.

Allt fler frågor rörande e-böckerna uppkommer. Abonnerar vi på fel e-bokspaket? Köper vi böcker på fel plattformar? Tillhandahåller vi fel e-böcker? För att svara på frågorna räcker det inte att vända och vrida på siffrorna, vi måste i allt högre utsträckning börja fråga våra användare vad de tycker om e-böckerna. Det räcker troligen inte med enkla enkäter, mer djuplodande intervjufrågor verkar behövas. Vi har påbörjat arbetet.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s