Att summera e-boksanvändning

Den officiella statistiken för e-boksanvändningen vid det bibliotek där jag arbetar visar på en ökning från år till år. Under perioden 2013-2015 har totalanvändningen ökat med hela 22%. Visserligen gäller detta endast för användningen av sektioner (BR2), men då även nedladdningarna (BR1) har ökat med 12% är utvecklingen positiv. Eftersom vi har en sådan god ökning av en användning som mäts enligt den standard som finns på området borde vi vara mycket nöjda. Tyvärr är slutsatsen dock baserad på en summering som är missvisande och till och med felaktig. Jag skall försöka förklara varför.

Användningsstatistiken kommer från sammanlagt 17 plattformar, av vilka tre levererar statistik i form av nedladdningar (BR1). De övriga 14 plattformarna mäter sektioner, vilka enligt BR2 jämställs med varandra, oavsett hur en sektion definierats. Tre olika definitioner förekommer bland plattformarna: sidor, kapitel och ett mellanting mellan sidor och kapitel. Vi kan kalla dem för BR2-sidor, BR2-kapitel och BR2-övrigt.

Under 2015 uppmättes en sammanlagd användning enligt BR2 som till 76% avser användningen på plattformar som definierar en sektion som en sida, 23% motsvarar definitionen kapitel och resterande 1% är användningen på plattformar som mäter enligt modellen ”mindre än kapitel men mer än sida”. Redan av den procentuella fördelningen framgår att BR2 bör ha ett högt värde, huvudsakligen styrt av de plattformar som definierar sektioner som sidor. Plattformar som mäter kapitel har en mindre tyngd, men större förändringar inom denna delgrupp kan ändå komma att påverka den sammanlagda BR2-användningen. Användningen inom den tredje delgruppen har mycket liten betydelse för slutsumman.

Om vi tar hänsyn till antalet plattformar, e-boksfördelningen och användningen, får vi följande fördelning (2015):

BR2-kapitel. 9 plattformar, 48% av e-böckerna, 23% av användningen.
BR2-sidor. 3 plattformar, 50% av e-böckerna, 76% av användningen.
BR2-övrigt. 2 plattformar, 2% av e-böckerna, 1% av användningen.

Eftersom BR2-sidor har så stort genomslag i den sammanlagda användningsstatistiken skulle vi snabbt kunna få ökande användning genom att i första hand köpa eller abonnera på e-böcker från plattformar som mäter användningen per sida. Aggregatorerna tillhör denna grupp. Om vi istället ger tillgång till e-böcker på plattformar som definierar sektioner som kapitel, behöver användningen öka kraftigt för att kunna mäta sig med BR2-sidor. Framförallt skulle det kräva betydligt fler e-böcker. Enbart genom att minska antalet plattformar och e-böcker av typen BR2-kapitel och istället öka antalet e-böcker och plattformar av typen BR2-sidor skulle alltså totalanvändningen för BR2 stiga, i stort sett oavsett hur mycket böckerna användes.

Att BR2 kan mätas på olika sätt har därför tyvärr nackdelen att man då inte kan slå samman användningen för de olika sätten att mäta BR2 utan att därigenom tvingas summera mätetal med helt olika betydelse. Att summera sidor med kapitel och delar av kapitel ger helt enkelt inte någon rättvisande och användbar statistik. Istället måste man separera de olika varianterna av BR2 och endast summera och göra jämförelser inom var och en av grupperna, i vårt fall: BR2-kapitel, BR2-sidor och BR2-övrigt.

Om vi gör det, blir förändringen av användningen under åren 2013-2015 följande:

BR2-kapitel. 158%
BR2-sidor. 5%
BR2-övrigt. 78%

Då visar det sig, kanske något överraskande, att plattformar som mäter användningen av sidor inte är den viktigaste förklaringen till den sammanlagda ökningen på 22% för BR2. I själva verket har användningen endast ökat blygsamt för denna grupp. Det är istället de två grupper som tillsammans har knappt en fjärdedel av den totala användningen enligt BR2 som har svarat för merparten av ökningen. För att den totala ökningen skall bli mer än strax över 5% behövs den kraftiga ökning som vi kan se för de två andra mätmetoderna. Det kan nu vara dags att undersöka BR2-kapitel och BR2-övrigt för att se vad som döljer sig bakom siffrorna.

Drygt 80% av den samlade ökningen för BR2-kapitel visar sig komma från en enda plattform. Just den plattformen införde under perioden en möjlighet för nedladdning och läsning av hela böcker och inte som tidigare endast enstaka kapitel. Efter ändringen räknas inte nedladdningen som BR1, utan som BR2 med summan av samtliga kapitel i boken, därav den stora ökningen. Det är därför troligt att användningsökningen på just denna plattform istället för ett tresiffrigt värde snarare är ungefär 20-30%. Om man tar hänsyn till att användningsökningen huvudsakligen berott på en teknisk förändring på en av plattformarna är det troligt att en mer rimlig användningsökning för BR2-kapitel skulle kunna vara ungefär 30%. Det är alltså inte bara svårt att summera användningssiffror för olika typer av definitioner av begreppet sektion, det kan också vara svårt att jämföra plattformar som använder sig av samma definition.

Hur ser det då ut med plattformarna som mäter enligt typen BR2-övrigt? Den ökning på 78% som är summan av de två plattformarna beror helt och hållet på en ökning från en mycket liten nivå på den ena av plattformarna, den andra plattformen uppvisar en minskande användning. Troligtvis beror ökningen på att vårt discoverysystem börjat göra sökningar i fulltexten på de uppslagsverk som ingår i plattformen och därmed ger träffar på varje uppslagsord.

De kraftiga ökningarna för BR2-kapitel och BR2-övrigt visar sig till största delen kunna förklaras med rent tekniska förändringar på e-boksplattformar och discoverysystem. Hur ser då användningsstatistiken för gruppen BR2-sidor ut?

Bakom summeringen för BR2-sidor finns 3 plattformar. En av dem är den aggregator hos vilken vi köper merparten av efterfrågade, enstaka e-bokstitlar, inklusive de kursböcker som finns i e-boksform. Föga överraskande uppvisar plattformen en ökande användning år för år. För de övriga två plattformarna är däremot bilden den motsatta. Här minskar användningen både för den plattform som innehåller förvärvade e-bokspaket och den som innehåller stora ämnespaket som biblioteket abonnerar på.

Tyvärr är bilden likadan för BR1. De tre databaserna uppvisar hela spännvidden från kraftig minskning till kraftig ökning. Det förefaller även här som om ökningen kan förklaras av en teknisk förändring på en av plattformarna.

Under åren 2013-2015 har användningen minskat på nästan hälften av de e-boksplattformar som biblioteket ger tillgång till. En tredjedel uppvisar ökningar som förefaller rimliga, resten av plattformarna har nivåer på ökningen som inte i första hand kan förklaras av användningen. Den inledande bilden av en god ökning av e-boksanvändningen visar sig falla samman som ett korthus när man tittar närmare på statistiken.

Ännu mer problematisk blir bilden när man tar hänsyn till att biblioteket under de tre åren utökat antalet tillgängliga e-böcker på samtliga plattformar. Sammanlagt har antalet titlar ökat med ungefär 50%.

Liksom de flesta andra akademiska bibliotek har vi en medvetet stor satsning på e-böcker. Vi bygger upp samlingarna genom en kombination av våra användares önskemål och våra egna kunskaper om behov och användning. På de 17 e-boksplattformar som vi ger tillgång till finns bokpaket som vi abonnerar på, e-böcker som inköpts titel för titel och ett relativt stort antal inköpta ämnespaket. Inköpen har varit efterfrågestyrda i form av inköpsönskemål, fjärrlåneförfrågningar och olika varianter på akronymen PDA, men förvärven har även gjorts av kunniga och erfarna bibliotekarier efter noggranna bedömningar av användarbehov och värdet av innehållet i olika paket. Förutom förlag, har vi avtal med aggregatorer och andra mellanhänder. Trots våra stora satsningar på e-böcker verkar inte användningen motsvara förväntningarna. Tyvärr blir våra försök att förstå användningen inte enklare av användningsstatistiken.

Att summera användningsstatistik från plattformar som mäter användning på olika sätt ger inte någon användbar statistik. Inte ens summeringar inom grupper av plattformar som mäter likadant är helt problemfritt. Till och med jämförelser av användningen på en och samma plattform över tid kan vara problematisk, eftersom tekniska förändringar ger upphov till nya förutsättningar för mätningarna.

Att COUNTER-standarden finns är bra. Att standarden i första hand verkar utgå från behov och önskemål från plattformsleverantörer och förlag är däremot mindre bra. Som de i stort sett enda kunderna på marknaden för vetenskapliga e-böcker borde biblioteken ha en god möjlighet att ställa höga krav på att användningsstatistiken skall gå att utnyttja för planering och beslutsfattande. Kravet på definitioner av vad som avses med sektioner och införandet av Book Report 7 är viktiga steg i den riktningen. Ännu så länge är dock användningsstatistiken för e-böcker både svårtolkad och svåranvändbar. Det blir inte bättre när man summerar mätetalen. Under adderingen har siffrorna helt enkelt förlorat sitt värde.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s