Förväntad e-boksanvändning

Går det att utnyttja användningsstatistiken för e-böcker till någonting annat än till jämförelser av samma plattform över tid? Inom ramen för COUNTER-statistikens BR1 och BR2 är användningsområdena tyvärr relativt begränsade. Inte ens användningsstatistiken för en enskild plattform är direkt möjlig att jämföra över tid om antalet tillgängliga titlar på plattformen förändras mellan de jämförda åren.

För att få andra möjligheter måste man se bortom COUNTER. Ett första steg kan vara att utgå från COUNTER och introducera ett jämförelsevärde.

Låt oss börja med att analysera BR1 och BR2. Storleken på användningsstatistiken blir givetvis olika beroende på mätmetod. En rimlig uppdelning av mätmetoderna från lägsta till högsta värde på användningen borde bli:

  • BR1
  • BR2 – kapitel
  • BR2 – övrigt
  • BR2 – sidor

BR1 bör ge lägst användning, eftersom det är en nedladdning av hela e-boken som mäts. BR2 – kapitel innebär att varje kapitel räknas som en användning, vilket bör ge ett högre värde än för BR1, men ett lägre värde än för BR2 – övrigt, som mäter mindre delar av kapitlen. Högst värde bör en mätning av varje frambläddrad sida ge, dvs BR2 – sidor.

När en sådan enkel indelning gjorts, går det lätt att bedöma om en samlad användningssiffra för ett kalenderår kommer från exempelvis BR1 (451) eller BR2 – sidor (125 757).

Problem uppstår dock eftersom antalet tillgängliga e-bokstitlar på en plattform naturligtvis påverkar storleken på användningen. Tillgång till ett stort antal e-böcker på en BR1-plattform kan ge ett användningsvärde som kan vara högre än från en BR2 – kapitelplattform med få titlar.

För att eliminera problemet med ett varierande antal titlar kan man använda antalet tillgängliga e-bokstitlar på plattformen som ett jämförelsevärde. Genom att dividera användningssiffran med titelantalet får man ett relationstal. Exempelvis ger årsanvändningen 1 000 dividerat med 400 tillgängliga titlar upphov till relationstalet 2,5. Vid beräkning av relationstalen för plattformar uppstår därmed ett mönster som är styrt av användningsstatistiken, men som är oberoende av antalet tillgängliga titlar.

När jag för några år sedan för första gången beräknade relationstal för e-boksplattformar, visade det sig att siffror från ett enda bibliotek inte var tillräckliga för att förvissa sig om att relationstalen skulle kunna användas för bedömningar. Med uppgifter från Blekinge tekniska högskola, Chalmers tekniska högskola, Högskolan i Borås, Högskolan i Jönköping, Högskolan Väst, Karlstads universitet, Linköpings universitet och Örebro universitet blev däremot mönstret tydligt.

Relationstalen för de åtta biblioteken fördelade sig på följande sätt:

  • BR1. 0,25 – 1,0
  • BR2 – kapitel. 1,0 – 10,0
  • BR2 – övrigt. 10,0 – 50,0
  • BR2 – sidor. > 50,0

Värdena är givetvis endast ungefärliga, men de ger ändå en möjlighet till jämförelser mellan plattformar. En plattform som mäter BR2 – sidor och har ett relationstal på 74,7 bör vara betydligt mindre använd än en annan plattform som mäter på samma sätt och har relationstalet 189,4.

Eftersom det inte spelar någon roll hur många tillgängliga titlar det finns på de olika plattformarna ger relationstalen därmed en möjlighet att jämföra användningen på olika plattformar som levererar statistik enligt samma COUNTER-modell, dvs. enligt någon av de fyra grupperna ovan.  Men det går inte att jämföra statistik mellan de olika grupperna. En plattform som mäter enligt modellen BR2 – sidor kan inte jämföras med en plattform som mäter enligt BR2-kapitel.

Eftersom mönstret är relativt konstant kan intervallen även användas för att bedöma den förväntade användningen på en plattform. Om mätmetoden är exempelvis BR2 – kapitel, bör relationstalet vara ett värde inom intervallet 1,0 – 10,0. Är relationstalet högre används e-böckerna mer än förväntat, är relationstalet lägre används e-böckerna mindre än förväntat.

Med denna enkla beräkning är det därmed möjligt att skaffa sig en första uppfattning om e-boksanvändningen på en plattform. I nästa steg bör givetvis en bedömning av värdet för användargruppen göras. Plattformar som under flera år haft lägre relationstal än förväntat och dessutom ett innehåll av begränsat värde för målgruppen, borde kunna bli föremål för en ordentlig analys. I de flesta fall kan antagligen abonnemanget sägas upp eller förvärven minskas på plattformen, såvida inte en riktad marknadsföringskampanj kan ge en ökad användning.

Biblioteken får inte bli fångar i svårtolkad e-boksstatistik. Varje försök att vända och vrida på användningssiffrorna är därför värt besväret. Hanteringen ger inte bara mer kunskap om mätmetoderna, utan även en större möjlighet att förhålla sig skeptisk till dem. Användningsstatistiken bör vara ett hjälpmedel för bedömningar, inte ett försök att dölja de verkliga förhållandena.


Antalet titlar tillgängliga titlar på en plattform är de e-böcker som användarna har tillgång till under hela det kalenderår som användningsstatistiken avser. Ett tillskott av enstaka titlar under året påverkar i de flesta fall inte relationstalen. Vid förvärv av ett större paket under det första halvåret kan det vara lämpligt att göra en beräkning med och en beräkning utan paketets titlar för att undersöka skillnaden. Vid stora skillnader kan ett medelvärde troligen ge ett användbart resultat.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s