OA och biblioteksbudgeten

I ett tidigare blogginlägg (APC, TCP och Offset Agreements) har jag försökt beskriva hur OA-publiceringens kostnader i dagsläget bidrar till att öka ett lärosätes samlade utgifter för vetenskaplig publicering. En direkt konsekvens av de ökande kostnaderna är att förlagens intäkter har ökat. Det ligger därför i förlagens intresse att den nuvarande situationen bibehålls och att OA-utvecklingen går långsamt. Bland forskare, forskningsfinansiärer och lärosäten pågår däremot olika försök att påskynda OA-utvecklingen. De hittills mest radikala idéerna kommer från Max-Planck-Gesellschaft, som föreslagit en samordnad, internationell övergång till OA. Hur det skall gå till och vad det kan få för konsekvenser för universitets- och högskolebiblioteken kommer det här blogginlägget att handla om.

Max Planck Digital Library publicerade i april 2015 ett förslag till en ny affärsmodell för publicering av vetenskapliga artiklar. I stället för publicering i prenumerationsbaserade tidskrifter skall, enligt förslaget, all publicering ske i OA-tidskrifter finansierade av article processing charges (APC). Förlagens intäkter skall därmed flyttas från prenumerationer till APC. Förändringen skall genomdrivas av lärosätena gemensamt.

Beräkningar presenterade i förslaget visar hur de nuvarande prenumerationskostnaderna överstiger OA-kostnaderna i form av APC, vilket medför att lärosätenas samlade prenumerationsutgifter borde räcka för att säkerställa OA-publiceringens kostnader. Trots bytet av finansieringsmodell kan därmed ändå förlagen och de vetenskapliga tidskrifterna finnas kvar i sin nuvarande form. Om hela det internationella vetenskapliga samfundet på en gång byter publiceringsstrategi är en snabb övergång till OA möjlig.

Nyckeln till förändringen är biblioteksbudgeten: ”The current library acquisition budgets are the ultimate reservoir for enabling the transformation without financial or other risks.” Eller med andra ord: genom att flytta bibliotekets budget för tidskriftsprenumerationer till en budget för lärosätets publiceringskostnader kan bytet av affärsmodell säkerställas. Förutsättningen är att tillräckligt många lärosäten över hela världen genomför förändringen.

Förslaget presenterades i december 2015 på Berlin 12 Open Access Conference, som hade temat Staging the Open Access Transformation of Subscription Journals. På konferensen sökte förslagsställarna stöd för en internationellt samordnad övergång till OA. Inledningsvis kommer ett så kallat expression of interest att spridas för att ge lärosäten och andra organisationer en möjlighet att markera sitt stöd för förslaget. Dokumentet utgör första steget i en färdplan för övergången till ett öppet tillgängligt publikationssystem. Övriga steg i färdplanen består i tur och ordning av:

  • sammanställning av fakta om prenumerations- och APC-kostnader på lokal och nationell nivå
  • överföring av bibliotekens tidskriftsbudget till OA-fonder
  • förhandlingar med förlagen
  • internationell uppföljning 2017

Merparten av konferensdeltagarna ställde sig bakom tanken på ett internationellt samarbete för att påskynda övergången till OA. Om detta även innebär ett brett stöd för det ovan presenterade förslaget, vet jag inte.

Varför har då inte någon tidigare kommit på denna lika enkla som geniala lösning? Istället för att ge mig in på en diskussion om beräkningsgrunderna skall jag försöka presentera några av de utmaningar som väntar på färdvägen.

Ett lärosätesperspektiv

Alla lärosäten är berörda och bör delta i övergången. För lärosäten utan någon mer omfattande forskning, skulle en överflyttning av en stor del av bibliotekets mediabudget kunna var lockande. Med argumentet att om alla relevanta tidskrifter blir allmänt tillgängliga genom OA, kan bibliotekets resurser reduceras utan att det behöver motiveras av en motsvarande ökning av APC-kostnader. Budgetnedskärningen blir helt enkelt en anpassning av budgeten efter en ny situation.

Större, forskningsintensiva lärosäten skulle däremot få höga kostnader för APC. För några av dem skulle kanske till och med dessa kostnader kunna vara högre än de sammanlagda prenumerationskostnaderna. Välfinansierade lärosäten med ett starkt engagemang för OA skulle eventuellt kunna acceptera ökade kostnader för att stödja OA. Andra lärosäten kanske saknar möjligheten och viljan att utöka budgeten.

Lärosäten som redan planerat för en annan form av övergång till OA, kanske genom internationella forskningsgemenskaper eller genom planer på att starta egna OA-tidskrifter inom sina centrala områden, skulle antagligen inte vara de första som helhjärtat ställde sig bakom förslaget.

Om inte övergången till APC-finansiering resulterar i någon större kostnadsreduktion för ett lärosäte, uppkommer frågan om merarbetet i samband med bytet av affärsmodell är värt besväret. Med en redan fungerande vetenskaplig publiceringsmodell och allt fler OA-tidskrifter, kanske det är tillräckligt att allt mer satsa på OA-publicering och låta förlagen på egen hand sköta omställningen? Sett över tid sker kanske ändå en naturlig anpassning efter en förändrad marknad?

Olika lärosäten har olika förutsättningar och därmed olika starkt intresse av att stödja förslaget.

Ett förlagsperspektiv

Utifrån ett förlagsperspektiv är olika viljor bland lärosäten ett bra utgångsläge. Ju längre tid det tar för lärosätena att enas, desto bättre för förlagen. Under tiden finns möjligheten för intäkter från både prenumerationer och APC.

Inte ens ett påtvingat byte av affärsmodell skulle med nödvändighet behöva medföra några större förändringar av det nuvarande marknadsläget. Förslaget går i stort sett ut på att den nuvarande situationen med ett fåtal dominerande vetenskapliga förlag skulle kunna bibehållas; dessutom med säkrad finansiering, garanterad av medel från biblioteken.

Beroende på varierande strategier och bedömningar, skiljer sig sannolikt förlagens inställning åt, både vad gäller OA och APC-finansiering. Gemensamt för de flesta förlag är dock sannolikt en ovilja mot att låta andra diktera grundläggande affärsmodeller. Förlagen har överlevt och tjänat pengar på att kunna anpassa sina affärsmodeller efter en föränderlig marknad. I många fall har de själva kunnat styra eller åtminstone kunnat påverka utvecklingen. Oavsett den hastighet med vilken en allt större grad av APC-finansiering skulle utvecklas, kommer förlagen med stor sannolikhet att finna nya former för att hantera situationen på ett för dem fördelaktigt sätt.

Eftersom förlagen kunnat höja sina prenumerationspriser år efter år, utan att möta annat än begränsade hinder på vägen, förefaller det inte omöjligt att APC-kostnaderna skulle kunna hamna i en liknande kostnadsspiral. Oavsett vilken nivå APC än sätts på vid en övergång, finns alltid möjligheter till prisjusteringar. Med ett allt större antal forskare i allt fler länder, är konkurrensen om publicering i högt rankade tidskrifter redan stor och fortsätter att öka. Med ökande efterfrågan tenderar priserna att stiga.

Ett större problem för förlagen skulle kunna vara en ökad konkurrens från nya aktörer. En situation med ett snabbt växande antal OA-tidskrifter från forskarsamhället skulle sannolikt kunna medföra problem för förlagen.

Förlagen har hittills visat sig vara skickliga på att bevaka sin roll och till och med kunnat öka sina intäkter, trots OA. Ingenting talar för att man inte skulle kunna anpassa sig även till en helt ny affärsmodell.

Ett biblioteksperspektiv

Merparten av de e-tidskrifter som biblioteken abonnerar på finns i olika paket, levererade av de utgivande förlagen. Avtalsperioderna varierar från ett till flera år. Paketen innehåller ett stort antal tidskrifter inom olika ämnesområden, varav endast en mindre andel består av tidskrifter som ett lärosätes forskare publicerar sig i.

För förlagen är paketen ett lönsamt sätt att sälja alla eller merparten av sina tidskrifter i ett färdigförpackat skick till ett stort antal kunder. För biblioteken är tidskriftspaketen ett attraktivt sätt att med en förhållandevis liten egen arbetsinsats kunna göra ett stort antal tidskrifter tillgängliga för sina användare.

Biblioteken abonnerar på paketen för att göra tidskrifterna tillgängliga för såväl forskning som studier. Tidskriftsartiklarna används för läsning och därmed som underlag för forskares och studenters arbeten. De tidskrifter som forskarna publicerar sina artiklar i utgör inte alltid de tidskrifter som läses mest. Alla bibliotek är därför väl förtrogna med den överraskande stora spridningen av efterfrågan på olika tidskrifter som även ett litet antal studenter och forskare genererar.

Om bibliotekets budget för abonnemang på dessa tidskriftspaket tas bort, försvinner tillgången till samtliga tidskrifter som ingår i paketet. Under förutsättning att förlaget samtidigt byter affärsmodell för alla tidskrifter i paketet, innebär övergången endast en temporär omställning för biblioteken. Om förlagen däremot endast gör ett urval av tidskrifterna APC-finansierade, hamnar biblioteken i en situation med önskemål om tillgång till tidskrifter som ingår i paket som det inte längre finns finansiering för. På grund av att tidskrifterna används både för läsning och forskningspublicering finns alltid två kompletterande intressen för biblioteken att ta hänsyn till.

Förlagen är väl medvetna om detta och har hittills utnyttjat situationen för att kunna bibehålla paketabonnemangen och samtidigt kunna introducera APC-kostnader. När man därför tar hänsyn till dessa båda kostnader vid bedömningen av ett lärosätes total cost of publication, visar det sig att lärosätenas samlade kostnader ökar.

Mot bakgrund av bibliotekens uppdrag att tillgodose behovet av tidskrifter och tidskriftsartiklar för läsning, blir frågan om tillgång till tidigare årgångar av tidskrifterna av stor betydelse vid en övergång till ett helt öppet tillgängligt publiceringssystem. Brytpunkten mellan en prenumerationsbaserad och en APC-finansierad utgivning innebär inte per automatik att äldre årgångar av nyblivna OA-tidskrifter omfattas av OA. Sannolikt kommer förlagen att ha ett stort intresse av att så inte blir fallet.

Med en brytpunkt för utgivningen skulle förlagen kunna finansiera den nya utgivningen med APC, samtidigt som man till biblioteken kan sälja abonnemang på paket med äldre tidskriftsårgångar. En borttagande av bibliotekets prenumerationsbudget skulle kunna finansiera publiceringskostnaderna men rycka bort möjligheten för biblioteken att tillhandahålla de äldre tidskriftsårgångarna. För åtskilliga lärosäten skulle detta skapa en omöjlig situation. Förlagen skulle därmed kunna behålla sina intäkter från både APC och prenumerationer.

Avtalen för tidskriftspaketen har vanligtvis en klausul om post-termination access, dvs. tillgång till tidskrifter efter avtalsperiodens slut. Klausulen ger vanligtvis bibliotek tillgång till tidskrifter utgivna under de år abonnemangskostnaden betalats. I vissa fall kan detta vara fullt tillräckligt, i andra fall kan betydligt längre tidsperioder behöva erbjudas till biblioteksanvändarna.

Vid en uppsägning av ett abonnemang har i normalfallet inte ett bibliotek kostnadsfri tillgång till de tidskriftsårgångar som abonnemangsperioden avser. Förlagen tar ut en plattformsavgift (hosting fee) för att tillhandahålla materialet. För närvarande utgör dessa plattformsavgifter inte någon större del av biblioteksbudgeten, men vid en förändring av förlagens affärsmodell kan de utgöra en potentiell intäktskälla för förlagen och därmed en ökande belastning för biblioteken.

Även databasproducenter och systemleverantörer säljer fulltexttidskrifter i olika paket, mer eller mindre hårt kopplade till en databaslösning. När e-tidskrifter ingår som en del i ett databasavtal är delkostnaden för de ingående tidskrifterna inte alltid möjlig att precisera. Integreringen av fulltext och system gör det lättare för leverantörerna att bibehålla höga prisnivåer även om innehållet delvis är i form av OA. Så kallade mervärden har hittills kunnat läggas till genom innovativ produktutveckling. En övergång till OA skulle antagligen inte minska vare sig utvecklingstakten eller priserna.

Eftersom bibliotek i första hand anskaffar tidskrifter för att kunna erbjuda dem för läsning, skulle en överflyttning av prenumerationsbudgeten från biblioteket till lärosätets publiceringsbudget innebära att i stort sett endast OA tidskrifter i framtiden blir tillgängliga för lärosätets studenter och forskare. Om alla vetenskapliga tidskrifter på en gång övergår till OA och detta även gäller samtliga tidigare utgivna årgångar av tidskrifterna, uppkommer inte något budgetproblem. I alla övriga fall behöver biblioteket behålla relativt stora delar av sin nuvarande prenumerationsbudget.

Effekterna av att kostnader för tillgång till äldre tidskriftsårgångar eventuellt kan bli kvar vid en OA-övergång enligt förslaget från Max Plack Digital Library, varierar sannolikt mellan olika lärosäten och deras bibliotek. De lärosäten som har en stark inriktning på naturvetenskaplig och medicinsk forskning är antagligen mindre beroende av det äldre tidskriftsmaterialet än lärosäten med en dominans för samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Bibliotek som redan köpt tillgång till äldre årgångar av sina mest använda tidskrifter skulle också drabbas i mindre utsträckning än bibliotek som inte gjort det.

Vid ett helt borttagande av prenumerationsbudgeten kan för åtskilliga bibliotek en ökning av kostnaden för fjärrlånade artiklar uppkomma. Det förefaller orimligt att hela kostnaden för att fjärrlån ersätter tillgång till äldre tidskriftsårgångar skulle falla på bibliotekets studenter och forskare genom fjärrlåneavgifter.

Genom att tvinga fram en övergång till APC-finansiering skulle till och med de nuvarande kostnaderna för vissa lärosäten kunna komma att fördubblas.

Några avslutande kommentarer

Att peka på utmaningar innebär inte att kritisera ett förslag till förändring, endast att försöka identifiera de problem som kan tänkas uppkomma och därmed vara förberedd på dem. Kanske kan till och med insikten om tillkommande svårigheter möjliggöra förbättringar av ett ursprungligt förslag eller en möjlighet till ett alternativt vägval?

För akademiska bibliotek är OA både en lösning och en utmaning. OA kommer på olika sätt att förändra bibliotekens roll och arbetssätt. Vi på biblioteken har ett ansvar för att arbeta för OA, men vi har också ett ansvar för att konstruktivt påtala svårigheter för oss själva och för dem vi är satta att ge vår service. Vi kan inte enbart ha ett snävt biblioteksperspektiv, men vi kan inte heller avstå från att lyfta fram för oss relevanta problemställningar.

Vare sig OA-tidskrifter eller prenumerationsbaserade tidskrifter är gratis. Någon måste alltid betala deras kostnader. Om bibliotekens budget för prenumerationer skall användas för att garantera den nuvarande förlagsstrukturens bestående, medan biblioteken samtidigt, i värsta fall, förlorar möjligheten att erbjuda sina användare tillgång till andra tidskrifter än de som finns i de egna samlingarna i form av tryckta tidskriftshäften och inköpta, äldre e-tidskriftsårgångar kan effekterna bli kostsamma för lärosätena. Å andra sidan kan biblioteken och lärosätena i längden inte acceptera den kostnadsutveckling som sker trots alla pågående OA-satsningar.

Att finna den optimala lösningen för alla inblandade parter kommer inte att vara enkelt, men varje förslag och varje diskussion som belyser komplexiteten i frågan innebär ett steg framåt.


Förslaget från Max Planck Digital Library

Schimmer, R., Geschuhn, K. K., & Vogler, A. (2015). Disrupting the subscription journals’ business model for the necessary large-scale transformation to open access. A Max Planck Digital Library Open Access Policy White Paper. Published: 28 April 2015. doi:10.17617/1.3
http://hdl.handle.net/11858/00-001M-0000-0026-C274-7

Annonser

2 comments on “OA och biblioteksbudgeten

  1. Beate Eellend skriver:

    Hej,
    Jag har länkat till detta inlägg på Kungl. bibliotekets oa-blogg: http://openaccess.blogg.kb.se/2016/02/08/fardplan-for-en-storskalig-omvandling-till-ett-oppet-tillgangligt-publiceringssystem/

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s