HumSam på norska

När Open Access diskuteras är utgångspunkten vanligtvis att vetenskapliga tidskrifter är engelskspråkiga. Mer sällan tas hänsyn till att åtskilliga tidskrifter även ges ut på andra språk, vilket inte minst är fallet inom humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen.

Det verkar som om frånvaron av den språkliga dimensionen framförallt beror på att det är publiceringsmönster inom ämnesområdena teknik, naturvetenskap och medicin som dominerar OA-diskussionen. Eftersom samhällsvetenskap och humaniora i publiceringshänseende ofta betraktas som identiska med övriga ämnesområden (eller antas vara på väg att bli det), lyfts förutsättningar för andra språk än engelska inte så ofta fram.

Bortsett från de stora språkområdena tyska, franska och spanska, har europeiska, vetenskapliga tidskrifter på andra språk än engelska en mycket begränsad marknad. Utgivarna är vanligtvis mer eller mindre små förlag, vetenskapliga organisationer och universitetsinstitutioner. Vad händer med sådana utgivares tidskrifter när det ställs krav på en övergång till OA?

I det här blogginlägget kommer jag att nalka mig frågeställningen genom att följa de senaste årens utveckling i Norge.

Norska humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter

I Norge utges ca 150 vetenskapliga tidskrifter inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområdena. De flesta av dessa tidskrifter är helt, eller till största delen, norskspråkiga.

2013 beräknades att ca 80% av de vetenskapliga tidskriftsartiklarna på norska inom humaniora och samhällsvetenskap publicerades i 76 av dessa tidskrifter. Inom vissa ämnesområden är norska det helt dominerande publiceringsspråket. Det gäller framförallt:

  • Nordiska språk
  • Rättsvetenskap
  • Litteraturvetenskap
  • Genusvetenskap
  • Arkitektur och design
  • Konsthistoria
  • Musikvetenskap
  • Teologi och religionsvetenskap
  • Historia
  • Filosofi och idéhistoria

Inom ytterligare ett antal ämnesområden, t. ex. pedagogik, sociologi, statsvetenskap och företagsekonomi är den norskspråkiga publiceringen betydande. Ett inte obetydligt antal vetenskapliga artiklar publiceras varje år på norska av forskare även inom övriga humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområden.

Vad är det då som är så speciellt med de norskspråkiga tidskrifterna? Norsk humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning borde väl få betydligt större spridning genom att skrivas på ett språk som gör det möjligt för forskare i andra länder att ta del av den? Borde det därmed inte vara bättre att göra tidskrifterna helt engelskspråkiga för att stimulera till en ökad internationell dialog?

Betydelsen av norskspråkiga, vetenskapliga tidskrifter

När en undersökning av tidskriftspubliceringen inom norsk humaniora och samhällsvetenskap gjordes 2013, konstaterades att 47% av de humanistiska och 38% av de samhällsvetenskapliga tidskriftsartiklarna var skrivna på norska.

Publiceringen sker i ett relativt litet antal tidskrifter, vilka därmed spelar en avgörande roll för publiceringsmöjligheterna inom ett antal olika ämnesområden. Förutom den vetenskapliga betydelsen av de norskspråkiga tidskrifterna lyfte undersökningen också fram deras stora betydelse för en bred krets utanför lärosätena. För läsare och forskare vid muséer, myndigheter, organisationer och skolväsendet samt för emeriti, studenter, allmänhet och forskare i andra nordiska länder, skapar de betydelsefulla, ämnesspecifika mötesplatser.

Nästan två tredjedelar av innehållet i dessa tidskrifter är annat än forskningsartiklar. Den dominerande materialtypen är bokrecensioner, vilket ytterligare stärker tidskrifternas roll som förmedlare av den ämnesmässiga utvecklingen. Genom sin existens bidrar därmed tidskrifterna till att sprida kunskap till en bred läsekrets, samtidigt som de förvaltar det norska språket.

Trots tidskrifternas betydelse har antalet artiklar som publicerats i dem legat på en relativt konstant nivå under lång tid medan antalet engelskspråkiga artiklar skrivna av norska forskare ökar år efter år. Utvecklingen gäller även för humaniora och samhällsvetenskap.

I undersökningsrapporten konstateras att de internationella och de norska tidskrifterna inte utgör två konkurrerande publiceringskanaler. Artiklar på norska behandlar i första hand ämnen av särskilt intresse för det norska samhället och för norsk kultur. Merparten av denna forskning är endast av begränsat intresse för internationella tidskrifter. Norska och internationella tidskrifter fungerar därför som parallella och kompletterande publiceringsformer.

Tidskrifternas ekonomiska situation

I stort sett samtliga norskspråkiga tidskrifter har kunnat se hur antalet prenumeranter stadigt minskat. De tidskrifter som övergått till elektronisk publicering har dessutom fått uppleva hur minskningen gått allt snabbare. Tidskrifternas ägare har i de flesta fall inte någon möjlighet att täcka de ökande kostnaderna och de sjunkande intäkterna, vilket medför att de norska vetenskapliga tidskrifterna inom humaniora och samhällsvetenskap går en osäker framtid till mötes.

För att säkra överlevnaden införde Norges forskningsråd för ett antal år sedan ett publiceringsstöd, som 2016 delades ut till 36 tidskrifter, vilka tillsammans svarar för ca 50% av de norskspråkiga tidskriftsartiklarna inom humaniora och samhällsvetenskap. Stödet motsvarar 50% av tidskrifternas kostnader. Resterande intäkter kommer huvudsakligen från abonnemangsavgifter.

Krav på omställning till OA

När Norges forskningsråd 2013 införde ett krav på arkivering i öppna arkiv, var det ett viktigt steg på vägen mot OA. Därefter har OA alltmer kommit att betraktas som ett mål för en utveckling där förlagen ställer om från en prenumerationsbaserad till en avgiftsfinansierad utgivning. Att då ställa samma krav på de norska som på de internationella utgivarna har kommit att betraktats som en självklarhet. Från och med den 1 januari 2017 kräver därför Norges forskningsråd att tidskrifter som ansöker om publiceringsstöd måste vara OA-tidskrifter.

Knappast någon tidskrift räknar dock med att kunna överleva i ett läge när abonnemangsintäkterna upphör och istället ersätts av författaravgifter från norska forskare. Redan 2013 började därför norska tidskriftsutgivare se OA som ett direkt hot mot deras överlevnad.

Hotet från OA

Genom att grön OA gör alla vetenskapliga artiklar direkt tillgängliga i öppna arkiv, riskerar antalet prenumeranter att bli så få att tidskrifterna måste upphöra med sin utgivning. Även vid prenumerationsvolymer som möjliggör fortsatt utgivning är det osannolikt att det nuvarande inslaget av debattartiklar och bokrecensioner kan upprätthållas.

Gyllene OA med finansiering genom författaravgifter skapar ännu större problem. Om en del av författarnas forskningsanslag skall gå till avgifter för publicering uppstår en konkurrenssituation som i de flesta fall knappast är till de små, norskspråkiga tidskrifternas fördel. Därtill kommer att en inte obetydlig andel av de publicerade artiklarna är skrivna av forskare som inte är verksamma vid universitet och högskolor. Deras forskning riskerar att inte kunna publiceras på grund av att de i många fall saknar möjlighet till finansiering av publiceringsavgifter. Den stora andelen bokrecensioner och debattartiklar kan knappast heller finansieras med författaravgifter.

Behovet av ett omformat publiceringsstöd var uppenbart. Arbetet hade redan påbörjats vid införandet av Norges forskningsråds krav på OA-publicering 2013. Målet var att skapa en ny stödform för norska tidskrifter, som skulle kunna kompensera för bortfallet av prenumerationsintäkter och för svårigheterna att kunna ta betalt för alla artiklar. I väntan på ett samlat regeringsinitiativ för OA bibehölls det existerande publiceringsstödet.

Behov av en ny stödform

I juni 2016 presenterades ett utredningsförslag till nationella riktlinjer för OA. I förslaget ingick även en idé om ett tidskriftsstöd som inte inkluderar författaravgifter:

”Normalt vil en ordning med avgift per artikkel være den foretrukne forretningsmodellen for tilgangsåpne tidsskrift, men dette er små tidsskrift med begrensede administrative ressurser, noe som vil vanskeliggjøre arbeidet. Et forslag til løsning er å etablere et nasjonalt konsortium for humsam-tidsskrift med åpen tilgang, hvor Forskningsrådets publiseringsstøtte inngår som en rammebevilgning og hvor resten av finansieringen løftes opp på institusjonsnivå basert på en årlig avregning av hver institusjons publiseringsomfang.”

Den norska regeringen reagerade positivt på förslaget om ett nationellt konsortium och arbetade vidare på idén. I sin information till Stortinget angående situationen för humaniora i Norge (Meld. St. 25, 2016-2017), daterat den 31 mars 2017, presenterades en norsk konsortiemodell för humanistiska och samhällsvetenskapliga tidskrifter.

Utgångspunkten är en vilja att säkra överlevnaden för tidskrifterna efter en övergång till OA:

”Publisering på norsk i humanistiske og samfunnsvitenskapelige tidsskrifter er med andre ord viktig bl.a. for kompetanseheving, livslang læring, opplyst offentlig samtale og av språkpolitiske grunner. Kravet om åpen publisering må ikke undergrave denne publiseringen. Det er det en reell fare for ved omlegging fra lukkede til åpne tidsskrifter og fra regnestykker basert på leserbetaling til regnestykker basert på publiseringsavgifter for enkeltartikler (såkalt article processing charge (APC)). På sikt antas det at de fleste tidsskrifter vil bli åpne, men i overgangsfasen er det ikke gitt at forskerne vil prioritere å betale artikkelavgift for å publisere i et norsk tidsskrift når det i mange tilfeller fremmer karrieren deres bedre å betale mindre eller ingenting for å publisere på engelsk i et internasjonalt, lukket tidsskrift. I tillegg kommer problemstillingen med at en del av forfatterne som publiserer i de norske tidsskriftene, jobber andre steder enn på universiteter og høyskoler, det vil si på steder som i dag ikke har publiseringsfond som kan finansiere publiseringen (ca. 15 prosent av forfatterne).”

På grund av behovet av ett klargörande av de norska tidskrifternas ekonomiska situation, presenterades finansieringsmodellen före de nationella riktlinjerna för OA, vilka publicerades den 22 augusti 2017.

Ett konsortium för norska tidskrifter

Det nuvarande publiceringsstödet från Norges forskningsråd avslutas 2017 och utlyses inte för 2018, då det istället helt och hållet ersätts av ett nytt OA-stöd i form av en konsortiemodell. Ansvaret flyttas till CERES – Nasjonalt senter for felles systemer og tjenester for forskning og studier, där bland annat organisationen för forskningsinformationssystemet Cristin ingår. Stödformen är treårig (2018-2020), med en utvärdering och förnyad bedömning i slutet av perioden.

Medel för den nya stödformen kommer från tre källor:

  • Norges forskningsråd. Hela budgeten för det gamla publiceringsstödet flyttas över till en ny publiceringsfond.
  • Lärosäten och forskningsorganisationer bidrar till fonden med belopp motsvarande deras nuvarande prenumerationskostnader för norska tidskrifter.
  • Kunnskapsdepartementet tillför (vid behov) ytterligare medel.

Lärosäten och forskningsorganisationer bildar tillsammans ett norskt konsortium med ansvar för finansieringen av de utvalda tidskrifterna genom den publiceringsfond som skapas. Publiceringsfonden förvaltas och administreras av CERES, som till sin hjälp har en publiceringskommitté, sammansatt av representanter för humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Publiceringskommittén ansvarar för den vetenskapliga bedömningen av tidskrifterna.

Förutsättningen för att erhålla stöd är att en tidskrift uppfyller tydligt definierade krav, varav de tre viktigaste är att:

  • av publiceringskommittén bedömas vara en betydelsefull tidskrift av hög vetenskapligt kvalitet,
  • ingå i Register over vitenskaplige publiceringskanaler på nivå 1 eller nivå 2, samt
  • vara registrerad hos DOAJ (eller ha ansökt om registrering).

Därutöver skall tidskriften huvudsakligen rikta sig till norska forskare och en bred norsk allmänhet samt ha tydliga uppgifter om ägarförhållanden och utgivare.

Fram till och med den 1 september 2017 kunde tidskrifter anmäla sitt intresse av stödformen. Efter en bedömning av publiceringskommittén sammanställs därefter en prioriterad lista över tidskrifter med vilka CERES sedan förhandlar om stödbeloppens storlek, dvs. de varierande belopp som var och en av tidskrifterna behöver för att utgivningen skall säkerställas.

Efter anmälningstidens slut konstaterades att 41 tidskrifter hade visat sitt intresse av konsortiestödet. (Under 2016 delade Norges forskningsråd ut publiceringsstöd till 36 tidskrifter.)

Avslutande kommentarer

I Norge har regeringen genom flera beslut och åtgärder markerat sitt engagemang för en övergång till öppen publicering, vilket nu även inkluderar ett stöd för de norska tidskrifterna. Genom den nya stödformen ersätts norska tidskrifter för sina totala kostnader mot att de helt och hållet övergår till OA. För sin överlevnad är de fortsatt beroende av statligt stöd, vilket nu även inkluderar de tidigare prenumerationsintäkterna. De stora internationella, vetenskapliga tidskrifterna befinner sig däremot i en helt annan situation eftersom deras förlag gör betydande vinster på abonnemangssintäkter (och nu även på författaravgifter).

Enligt förslaget från OA-utredningen skulle lärosätena bidra med belopp som motsvarade deras publiceringsvolymer. Regeringen har istället valt en modell baserad på de hittillsvarande abonnemangsutgifterna. Därmed är de nuvarande prenumerationskostnaderna utgångspunkten för CERES förhandlingar med både de norska och de internationella förlagen.

Med tydliga riktlinjer för OA, krav på både publiceringsfonder hos lärosätena och arkivpublicering av alla artiklar, stöd för publicering i rena OA-tidskrifter (ej hybrid OA), direktiv för förlagsförhandlingar för införandet av OA med ett kostnadstak motsvarande nuvarande prenumerationskostnader och en finansieringsmodell för de små, norska tidskrifterna, är nu Norge föregångslandet i Norden vad gäller OA. Få andra länder i världen har drivit en lika konsekvent och tydlig linje för en övergång till OA.

För att en övergång till OA skall vara möjlig krävs att ett lands regering och dess lärosäten samverkar. Att OA primärt inte är en biblioteksfråga har den norska regeringen tydligt markerat i sin tidigare nämnda information till Stortinget:

”Det er viktig å understreke at ansvaret for fremdrift når det gjelder spørsmålet om åpen publisering, ikke ligger hos institusjonsbibliotekene, men hos institusjonene sentralt ved styrene.”

 

Kompletterande tillägg

Den norska tidskriftsdatabasen Idunn innehåller för närvarande 72 indexerade tidskrifter. Av dessa är 32 st open access (åtskilliga av dem från och med 2017).

__________________________________________________

 

Mer information om stödet finns på Cristins webbplats:

http://www.cristin.no/konsortieavtaler/aktuelle-saker/2017/norske-apne-tidsskrifter-innen-humaniora-og-samfun.html

Den norska regeringen beskriver konsortiemodellen för norska tidskrifter i Meld. St. 25 (2016–2017): Humaniora i Norge:

https://www.regjeringen.no/no/dokumenter/meld.-st.-25-20162017/id2545646/

Bakgrunden till de norska tidskrifternas situation och betydelse ges av Sivertsen, Gunnar: Norskspråklige vitenskapelige tidsskrifter i humaniora og samfunnsvitenskap : forfatterkrets, formål og mulighet for åpen tilgang. NIFU-arbeidsnotat; 2013:14:

https://brage.bibsys.no/xmlui/handle/11250/2358603

På Bibliotekshorisonten har tidigare publicerats blogginlägg om de norska riktlinjerna för OA och om förslaget till riktlinjer.

 

Annonser